Bilderbergmötet av Anders Jallai

Det blev en fortsättning på serien om före detta underrättelseoperatören Anton Modin trots allt. Han är tillbaka i en fjärde thriller som utspelar sig i det lilla fiskesamhället där Anton Modin bor. Som vanligt blandar Jallai fakta och fiktion, och den här boken är om möjligt ännu mer kontroversiell.

Bilderbergmötet

Midsommarhelgen närmar sig i Anton Modins kustsamhälle. Istället för de vanliga semesterfirarna syns Säpo och utländska säkerhetstjänster på orten. Den mäktiga Bilderberggruppens årliga toppmöte ska hållas på hotellet som stängs för allmänheten och media vet ingenting. Vad är det som är så hemligt? Och styrs världen egentligen av denna grupp? Mot sin vilja dras Anton Modin in i händelserna då mötet hotas av en terrorgrupp.

Reklamfilm upprör

Jallai hamnade också i hetluften på grund av reklamfilmen för boken där utrikesminister Carl Bildt blir skjuten. Själv säger han att han ville gestalta boken som den är: ”en blandning av fakta och fiktion. Dessutom är scenen tagen ur boken.”

Bästa hittills?

Jallai säger själv att ”det här är förmodligen min bästa bok hittills.” Jag håller inte med, utan tyckte de tre första böckerna, Spionen på FRA, Landsförrädaren, och Natoagenten, var bättre, mer genomarbetade och framför allt mer spännande. Det är få kvinnor i boken och då de förekommer är de inte sällan sexobjekt. Bilderbergmötet är skriven av en man, om män, för män och då är ju jag fel målgrupp.

Anders Jallais verklighetsnära trilogi om det kalla kriget i Sverige

Efter att ha läst Mis intervju med Anders Jallai blev jag nyfiken på böckerna och när jag låg hemma med en förkylning passade jag på att ladda ner dem. Att böckerna bygger på författarens egna erfarenheter och forskning gör att det blir extra spännande. Dessutom är samtliga kursiverade avsnitt i böckerna tagna ur autentiska dokument. Men, som författaren är nog med att påpeka, allting i böckerna är inte sant.

Spionen på FRA

Den första boken, Spionen på FRA, handlar om främst om ubåtskränkningar och spioner inom svensk underrättelsetjänst. Huvudpersonen Anton Modin förlorade sin familj i Estonia katastrofen och hoppade då av sitt uppdrag som säkerhetsagent. Nu, 14 år senare, blir han indragen i en jakt på en sovjetisk ubåt som enligt rykten ska ha sänkts av den svenska marinen på 1980-talet. Det är många som försöker stoppa jakten, men Modin har inget mer att förlora. Han är på jakt efter sanningen.

Det är lite Jan Guillou känsla över boken och jag kommer också att tänka på den f.d. sovjetiska spionen Alexander Zalachenko från Stieg Larssons böcker.

Landsförrädaren

Jallais andra roman, Landsförrädaren, fokuserar på Palme mordet, eller statsminister Paul Olofson som han kallas i boken. Alla riktiga personer har fått fiktiva namn, men det är inte svårt att lista ut vem som är vem. Liksom i den första boken är det Anton Modin och hans vapendragare Bergman, Axman och Nuder som är på jakt efter sanningen. Och precis som i första boken är konspirationsteorier i fokus.

Samma dag som jag läser boken ser är rubriken på Aftonbladet ”GW sågar nya Palme-spåret”. Enligt artikeln argumentarar Persson ”att statsministern mördades av en liten sammanslutning av personer inom polisen eller försvaret.” Med all information Jallai har gör att man verkligen undrar vad som är fakta och vad som är fiktion i boken.

Natoagenten

Den tredje och sista delen, Natoagenten, handlar främst om Estonia-katastrofen. Anton Modin är på jakt efter sanningen om varför fartyget sjönk. Han tänker inte låta någon stå i vägen; han tänker hitta sin familj. 

En hel del frågor får svar, men man undrar ju vad sanningen egentligen är…