Huvudpersonen Althea Molin är utbildad psykolog och gärningsmannaprofilerare. Hon har nyss återvänt till Sverige från New York där hon blev brutalt överfallen. Hon ser fram emot lugn och ro, men vid Stureplan i Stockholm härjar en seriemördare och tre kvinnor hittas mördade i resväskor. Altheas barndomsvän Rickard jobbar som polis i utredningen och kontaktar henne för att få hjälp. Efter en viss tvekan tar hon jobbet. Något hon nästan ångrar när mördaren börjar skicka MMS av henne till hennes mobiltelefon.
Veronica von Schencks debutroman får mig att vilja ha mer. Dels en efterföljare men även lite mer kött på benen i den här boken. Att boken är kort behöver inte vara en nackdel men i det här fallet tror jag att handligen skulle tjänat på det. Jag tycker också att det är konstigt att Althea utersätter sig för onödiga risker när hon vet att någon förföljer henne. Speciellt när hon nyss blivit överfallen. Ett plus är att jag trodde att jag visste vem gärningsmannen var men hade fel. Jag ger dock boken två tummar upp och ser fram emot att läsa efterföljaren Kretsen.