Alla ljuger

Camilla Grebe har de senaste 20 åren skrivit riktigt bra deckarlitteratur. Jag älskade hennes första serien om psykoterapeuten Siri Bergman som hon skrev med med systern Åsa Träff och hoppas fortfarande på en uppföljare. Sen blev det lite mer action och Moskva Noir ihop med Paul Leander Engström som inte riktigt passade mig men som älskats av många. Den senaste boken heter Alla ljuger och är bok nr 5 i den flerfaldigt prisbelönade serien Flickorna och mörkret. Det är fristående böcker som löst kopplas ihop med en grupp poliser och en profilerare.

 

Alla ljuger är en psykologisk tragedi rakt igenom. Att det kommer att gå åt helvete förstår vi snabbt men frågan är hur och vilka trådar som hör ihop. Maria lever ett till synes lyckligt liv ihop med, son, man och bonusdotter. Så försvinner den vuxna bonusdottern och inget blir sig likt. Mannen med utländsk bakgrund misstänks plötsligt för mord på sin egen dotter även om han blir frikänd så sätts drevet igång…. Här är alla oskyldiga och offer och samtidigt så skyldiga. Offer för omständigheter, arv och saker man inte kan påverka men skyldiga i handlingar, fördomar, missriktad kärlek och förnekelse. Jag blir både irriterad och rörd av karaktärerna och deras agerande som pendlar mellan logiskt och ologiskt, för kärleks skull och för egen skull. Frågan är hur man själv hade reagerat/handlat? och kan man lita på någon till 100 %?

 

Boken växlar mellan perspektiv från olika karaktärer, nutid och för 20 år sedan då allt hände. Jag blev extra varm i hjärtat när jag läste sonens perspektiv. Camilla Grebe gör mig inte besviken men jag gillar mer polisarbete och så tycker jag boken innan – Skuggjägare var så ruggigt bra att jag har svårt att inte jämföra den med den här trots att den har en helt annan stil.

Skuggjägaren

 

Camilla Grebe

Camilla Grebe har hittills skrivit böcker i tre olika serier som alla varit framgångsrika. Trots det kan jag tycka att Grebe har fått alldeles för lite uppmärksamhet medialt trots en mängd nomineringar och utmärkelser.  Men vad vet jag det kanske passar författaren, alla vill kanske inte stå i rampljuset.

Serier och priser

Först skrev hon böckerna om psykologen Siri ihop med sin syster Åsa Träff (5 böcker), sen skrev hon på thrillerserien ”Moskva noir” tillsammans med Paul Leander Engström (3 st) som också blivit Teve-serie. Jag älskar böckerna om Siri men är inte lika förtjust i thrillerserien men allra bäst är hon när hon skriver själv. ”Flickorna och mörkret” är en serie böcker som lite löst bygger på ett par karaktärer inom polisen och psykologen Hanne och där böckerna faktiskt är fristående! Först kom ”Älskaren från huvudkontoret” Sen kom ”Husdjuret” som mycket välförtjänt fick pris som årets bästa deckare av Svenska deckarakademin 2017. Förra året kom Dvalan som var bra men inte lika bra som Husdjuret och nu i dagarna släpptes  ”Skuggjägaren.”

Skuggjägaren

I skuggjägaren får vi följa Manfred, Malin och Hanne med flera igen men fokus ligger framför allt på en rad poliskvinnor. Det Camilla gör i den här boken är både smart och vackert och känns så rätt i tiden. Hon berättar om kvinnliga poliser och hur de fick kämpa för att överhuvudtaget bli poliser i början till att kämpa för att arbeta på samma villkor som männen. Dessutom är den en riktigt bra mordgåta som löper från 1940-talet till nutid. Till och med namnet på seriemördaren de jagar är bra… ”Träskmördaren”

 

6 anledningar att läsa den här… NU!

För mig har den här boken allt, utom möjligen humor, vilket är helt ok i det här sammanhanget och är det inte roligt med författare som skriver i serieform men ändå lyckas förnya sig? Är inte ett dugg förvånad över att Camilla fått boken nominerad till en av årets bästa svenska deckare i år igen!

 

1. Boken är spännande (var tvungen att sträckläsa). 2. Man får en inblick i svensk polishistoria ur ett kvinnligt perspektiv. Set Mattson och Anne Lihammer har också bidragit till en del kvinnlig polishistorik i sina deckare men inte lika djupgående. 3. Karaktärerna är genomarbetade och det känns i hjärtat. 4. Det är ett fint och flytande språk som gränsar till poetiskt ibland men utan att bli klyschigt. 5. Den känns aktuell och originell i sin uppbyggnad och sist men absolut inte minst. 6. det är en bra mordgåta! LÄS!

 

 

 

Dvalan

Dvalan

Dvalan är Camilla Grebes uppföljare till Husdjuret som faktiskt är en hyfsat fristående deckare. Vi får träffa flera personer från Husdjuret men skiftar fokus från polisen Malin till polisen Manfred.

 

Manfred och hans team arbetar med ett mordfall där en ung man har hittats i havet. Strax efter hittas ett till och det står klart att någon torterat offren innan de dumpats. Samtidigt ligger Manfreds dotter i koma efter en olycka i hemmet. Parallellt får vi även följa Samuel, en strulpelle och slacker i övre tonåren, som hamnar i rejäl knipa när hans mamma slänger knarkpåsarna han skulle leverera åt en fruktad gangster. På flykt tar han ett arbete som assistent åt Jonas som vårdas i hemmet av sin mamma Rakel. Samuels mamma Pernilla, en jobbig tjatmorsa, enligt Samuel, kämpar med sin son som aldrig lyckas sköta sig. Nu står hon inför ett vägval. Följa kyrkan och församlingens uppmaning att släppa sonen eller följa modersinstinkten och göra allt vad hon kan för att försöka hjälpa sin son trots hans brister.

 
Titeln sätter temat och här talar vi om dvala på många olika plan. Manfreds dotter ligger bokstavligen i dvala på sjukhuset men Manfred och hans fru går också in i en form av dvala av maktlöshet i väntan på att hon ska vakna men på olika sätt. Pernilla börjar vakna ur en form av social dvala skapad av församlingen hon är medlem när hon tvingas göra vissa val. Jonas mamma Rakel är i sin dvala, förlamad av sorg, över sonen som förlamats efter en olycka. Sociala medier kopplas också till temat och Camilla Grebe har onekligen en poäng. Sociala medier har en tendens att försätta folk i en form av dvala blinda för saker som sker i nuet samtidigt som narcissismen frodas.

 

Husdjuret kammade hem två tunga priser förra året. Dels Svenska Deckarakademins bästa kriminalroman och dels det skandinaviska priset Glasnyckeln. Dvalan är en riktigt bra deckare även om jag nog tycker att Husdjuret var snäppet bättre med lite mer driv och spänning. Det som gör Camilla Grebes böcker så bra är framför allt två saker. Det är alltid psykologiskt intressant med väl genomarbetade karaktärer men framför allt är hon kanske skickligast i Sverige på att skapa en ”Åh fan känsla”. Man blir överraskad och är det något jag längtar efter när jag läser deckare är det att bli överraskad. Jag vill bli lurad och tänka tanken, så klart! Det värsta som finns är när man listat ut vem mördaren är endast några kapitel in i boken eller att det är någon som man på riktigt aldrig har en chans att lista ut.

 

Med Dvalan visar Camilla Grebe åter igen att hon är en tungviktare i deckarsverige och jag ser fram emot bok nr tre i serien.

Julkalender: Fråga 20

IMG_0077

20 december

Välkommen till årets julkalender där du har chans att vinna ett bokpaket med böcker av bl.a. (Värde ca 800 kr). Den som svarat rätt på flest frågor mellan 1-24 december vinner. Är det flera som har lika många rätt vinner den som har skickat in det bästa julrimmet på temat deckare och jul. Fråga ett skickas in 1:a december, fråga två 2:a december osv. Julrimmet behöver du bara skicka in första dagen du tävlar oavsett hur många dagar du deltar. Var dock noga med att skicka alla dina svar från samma e-postadress!

 

Fråga 20

Vem blev utnämnd till årets bästa svenska deckarförfattare i år av Svenska Deckarakademin? 

 

Svaret skickar du till: tavling@deckarhuset.se
(Julrimmet behöver du bara skicka första dagen du deltar)

Grebe/Träff nr 5

grebtäf_eldovatnkg7.4_11879Jag hade missat att systrarna Grebe/Träff återupptog serien om psykologen Siri Bergman i vintras. Som tur är fann jag den som ljudbok och den har följt mig till jobbet och på löparrundor några gånger i slutet var jag tvungen att sitta kvar i bilen vid jobbet för att lyssna klart (tur man har flextid) vilket ju är ett bra betyg!

Det här är bok nr 5 i serien.

Man blir så arg

Temat i den här boken är barn som far illa och det finns verkligen alldeles, alldeles för många barn som gång på gång misshandlas och utsätts för saker inga barn skulle behövas utsättas för. Tycker boken visar att ingen (möjligen enstaka få) gör dumma saker utan anledning. Hade en klump i magen stor del av boken och påmindes av att man aldrig får blunda när man ser att barn far illa.

Klassiskt upplägg

Systrarna kör ett klassiskt upplägg där vi får följa ”pojken” och hans uppväxt från 80-talet och framåt och sen Siri och utredningen hon håller på med i nutid. Så småningom växer berättelserna ihop. Som i tidigare böcker slits Siri mellan sitt yrke och familjen.  Jag slipper gärna för många detaljer om disk och blöjor i deckare men lite relationsdramatik vill jag ha och jag tycker de håller en bra balans mellan ”fallet” och privatlivet.

Realistiska kvinnor eller superkvinnor?

Siri Bergman tillhör kategorin realistiska kvinnor. När jag lyssnade på boken blev jag lite splittrad. Å ena sidan så är det skönt med realistiska huvudkaraktärer där man kan känna igen sig ibland, till skillnad från en del klichéartade huvudhjältar som är mer som seriefigurer. Men så en gång i boken kom jag på mig själv med att tänka ”Varför gör du inte bara som Lisbeth Salander” Det är väl bara att slå ner hen! Kanske är det så att vi alla önskar att det finns en liten del av oss som var som en actionhjälte, fast bara ibland…

Kommer det en bok nr 6?

Jag läser/lyssnar gärna på den!

Dirigenten från Sankt Petersburg

Dirigenten från Sankt Petersburg utspelar sig i Moskva i början av 2000-talet och två svenskar står i centrum. Först har vi Tom Blixen, en finansman på investmentbanken Pioneer Capital, som får i uppdrag att ta hand om oljebolagets RusOils förvärv av ett annat bolag. Det är en stor möjlighet för honom, men uppdraget får oanade konsekvenser. Sen har vi hans vän, advokaten Fredrik Kastrup, som för flera år sedan hjälpte en klient att registrera ett bolag i landet och fick två procent av aktierna i bolaget som RusOil nu försöker få kontroll över i utbyte för sina tjänster.

Moskva Noir

Dirigenten från Sankt Petersburg är den första boken i serien ”Moskva Noir” av Paul Leander Engström i samarbete med Camilla Grebe. Boken är en mix av politisk korruption, maffiametoder, nyrikedom, oljebolagsbranschen, våld och rysk vodka. Som läsare får man uppleva en tid i Ryssland då det var möjligt att skapa sig en förmögenhet över en natt.

Rysk inspiration

Paul har arbetat i Ryssland som underrättelseagent, entreprenör och finansman i mer än tio år. Det märks att han använt sig av sin tid i Ryssland som inspiration, men trots det var boken bara okej, inte mer. Kul med en ny miljö dock, för jag har inte läst så många böcker som utspelar sig i Ryssland.

Grebe/Träff – Innan du dog

Serie om den neurotiska terapeuten Siri Bergman

Systrarna Grebe Träff är nu aktuella med Innan du dog som är den 3:e boken om terepeuten Siri Bergman. Första boken heter Någon sorts frid och andra boken Bittrare än döden. Jag hoppas att det här inte är den sista!  Böckerna är välskrivna, oerhört spännande (utan att vara blodiga) och psykologiskt kittlande.

 

Siri

Fokus i den här serien har (hittills) legat på terapeuten Siri och förlusten av hennes man. Bitvis så har jag irriterat mig oerhört på henne och tänkt tanken ”skärp dig!”, andra stunder vill jag bara krama om henne och trösta henne och  ibland har jag till och med känt igen mig i henne. Men hela tiden har hon känts som en verklig person, långt från superhjältar och actionhjältar.

 

Handling

Nu har det gått några år och Siri har startat ett nytt liv med man och barn men så går hon igenom en kartong med saker från hennes första man Stefan och hittar en del märkliga saker…och eventuella kopplingar till ett mord!? Siri ställer sig frågan ”Kände jag verkligen den här personen?”. Desperat efter någon form av avslut och nyfikenhet börjar hon nysta i Stefans förflutna trots familjen och kollegornas avrådan.

 

Krypande spänning

Boken börjar i en idyll men snart lurar katastrofen bakom hörnet. Man vet att det inte kommer att sluta bra eller åtminstone att någon/eller några kommer att offras på vägen. Frågan är bara hur, när och vem/vilka… Tillbakablickar som sakta leder oss fram till katastrofen, ett par oväntade vändningar och ett förhållande som går från rosenskimrande till krackelerande… Sätter man ihop ingredienserna ovan ger det en ruggig känsla. Förbered er på sträckläsning med filt i fåtöljen/soffen eller – om ni börjar på kvällen – Nattvaka.

 

Hat-Trick!

Böckerna går från bra, bättre till bäst! De har hela tiden fått bra kritik men förtjänar att få samma uppmärksamhet som Åsa Larsson och company både nationellt och internationellt. Jag håller tummarna för en filmatisering i framtiden.