Etikettarkiv: dan brown

Slutet på kedjan

Publicerat av

Klassisk thriller

Gillar du Dan Brown böcker  kommer du garanterat att gilla den här boken. Det är en klassisk thriller med högt tempo som man läser i rask takt. Boken är redan såld till många länder och ett stort amerikanskt filmbolag har köpt filmrättigheterna.

Fredrik T Olsson

Är en svensk manusförfattare som bland annat har skrivit manus till Johan Falk filmerna och de senaste Maria Wern-filmerna. Olsson har berättat att han egentligen ville göra en film av den här storyn men då en svensk budget inte skulle räcka längre än till första explosionen fick det bli en bok.

Rädda världen

Är ett rätt vanligt tema för spänningsromaner. I den här boken är det ett mystiskt virus som hotar. Vår hjälte heter William Sandberg och är f.d. kryptolog som i början av boken är långt ifrån sina glansdagar. Efter ett misslyckat självmordsförsöka blir han kontaktad av en organisation som behöver hans hjälp. Tillsammans med andra forskare och experter måste han under tidspress hitta en lösning som kan stoppa det livsfarliga viruset. Problemet är bara att han endast får ta del av viss information. Förutom William har vi den kvinnliga hjälten, en hemlig organisation och en exfru som är chefredaktör på en tidning Det är absolut inget fel på karaktärerna men jag kan tycka att formeln – Äldre manlig hjälte med ung kvinna med skinn på näsan som bihjälte –  inte känns speciellt nytänkande.

Internationell, aktuell och som gjord för filmduken

Boken utspelar sig i flera olika länder i Europa och känns kusligt aktuell nu i samband med Ebola-viruset. Föga förvånande är boken väldigt filmiskt uppbyggd. Jag har inga svårigheter att föreställa mig hur det här kommer att gestalta sig på film. Ett pampigt slott någonstans i alperna, en kvinnlig forskare med skinn på näsan, strikta militärstrateger mediahysteri, bilkraschar, hemliga operationer och en en trött hjälte som har möjlighet att rädda världen. Receptet fungerar helt enkelt som det ska men det hade behövts den där extra moderna kryddan för att göra det fulländat.

Intervju – Stefan Einhorn

Publicerat av

 

Idag välkomnar vi Stefan Einhorn till Deckarhuset med en intervju. Stefan är kanske inte främst känd för att skriva kriminallitteratur men nyligen gav han ut boken Stenhjärtat som är en thriller med religiösa och existensiella förtecken.

 

 

Du är ju känd för böcker som konsten att vara snäll. Hur kommer det sig att du har skrivit en spänningsroman (thriller?)

Min förra bok, Änglarnas svar, var en roman, skriven som ett pussel, där man efterhand fick reda på alltmer av sanningen. Steget var inte så långt till thrillergenren, tyckte jag. Det visade sig vara längre än jag förstod. Fick skriva om många gånger innan jag var nöjd.

 

Hur bra koll har du på genren spänningsroman? eller kriminallitteratur som helhet? Har du läst mycket inom genren, Vad läser du då?

Jag har läst en del spänningsromaner och är förtjust i genren. Är inte lika intresserad av deckare, som kan vara lite långsamma. Tycker om när det händer saker hela tiden. Det är väl därför Stenträdet är så ”kompakt” på händelser.

 

Hur mycket (om något alls) av din huvudperson Daniel är taget från dig själv?

Lite grann lånar man från sig själv till de flesta karaktärer, även kvinnliga. Men han är inte jag.

 

Min professor i litteraturvetenskap sa alltid att kriminallitteraturen  speglar det samhälle vi lever i och vilka normer som finns. Håller du med om det?

Jag önskar att jag kunde ge ett intellektuellt svar som visade hur otroligt beläst jag är inom de olika litterära områdena. Men tyvärr, jag vet inte.

 

Katarina Wennstam har sagt ett flertal gånger att hon skriver kriminalromaner för att det är lättare att nå ut med sitt budskap ( i hennes fall våld mot kvinnor) än om man skriver till exempel artiklar eller liknande. Kan du tänka likadant? Att du har ett budskap om moral, existensialism mm som är lättare att baka ihop i en spänningsroman?

Ja, absolut att jag tänkte att denna genre skulle nå ut till en annan läsargrupp än de som läst mina tidigare böcker. Jag har alltid ett budskap eller kanske snarare en fråga i mina böcker. Jag vill att människor ska fundera över det som är viktigt i tillvaron.

 

Hur viktigt tycker du det är att huvudpersonen i en bok är en god människa? Måste en huvudperson ha en viss moral?

Nej, absolut inte. Temat i den förra boken, Änglarnas svar, var just hur lätt det är att döma andra innan man har hört deras version av berättelsen. Människor har både goda och mindre goda sidor. Så också Daniel Weiss, som gör en del dumma saker.

 

I Stenträdet har du följt alla konstens regler för att skriva en spänningsroman. Är det något du har lärt just för den här boken eller fanns det instinktivt i dig?

Åh, tack. Jag har inte pluggat på inför denna bok, så i så fall fanns det instinktivt plus att jag plockat upp ett och annat från tidigare läsupplevelser. Jag försökte under en period läsa andra spänningsromaner när jag skrev Stenträdet, men tyckte inte att det hjälpte, så jag slutade. Bättre att inte följa andra utan hitta sin egen väg, tycker jag.

 

Vad läser du för tillfället?

En bok av Frans de Waal om likheter mellan människor och människoliknande apor.

 

Vi på deckarhuset har lite olika uppfattningar om hur en bokhylla ska fyllas. Hur ser det ut i din/dina bokhyllor? Står böckerna i bokstavsordning, genreordning, huller om buller, färgkoordinerade eller på något annat sätt.

Huller om buller, tyvärr. De råkade i oordning efter att vi flyttade.

 

Tror du att du kommer att skriva något mer inom samma genre eller kriminallitteratur överlag i framtiden? Har du något på gång?

I stort sett har varannan bok jag skrivit varit fackbok, varannan skönlitteratur. Nu skriver jag således på en fackbok. Sedan får vi se …

 

Tack Stefan!

Sommarens mest lästa bok?

Publicerat av

 

Kan det möjligen vara Dan Browns Inferno? Jag har sett många läsa boken i sommar och jag själv är inget undantag. Tror de flesta här på deckarhuset också har läst eller lyssnat på den. Egentligen tycker jag det går för långsamt att lyssna på en bok i jämförelse med att läsa men det är skönt att ha något i öronen när man kör bil, springer eller liknande.

Igenkännande

Det finns något skönt med en författare som har ett upprepande recept (full fräs framåt, hjälte som jagas, konspiration, koder, lögner och en mängd historik) man behöver inte tänka så mycket, bara ryckas med. Robert Langdon som vi känner igen från Da Vinci-koden är tillbaka och det känns tryggt. Vi har en konspiration som ska avslöjas och en värld som ska räddas. En kvinna finns så klart vid hans sida, denna gång i form av Doktor Sienna Brooks. En högintelligent kvinna som tvingas fly ihop med Langdson när de jagas av okänd lönnmördare.  Det är svårt att lägga ifrån sig boken. Man vill veta hur det ska gå. Mycket tack vare otaliga och skickliga Cliffhangers.

Oroväckande

Boken har ett allvarligt budskap. Skurken är en geni/galning som är övertygad om att världen går mot undergång om man inte gör något åt den skenade folkmängden. Här måste jag erkänna att även jag blev lite nervös… Klart är att det inte kan fortsätta som det är idag… Jag har redan klimatångest och orkar inte riktigt med en till ångest. Nåja, en del forskare säger att om de fattiga i världen får det lite bättre så kommer befolkningsmängden minska radikalt. Jag väljer att lita på dem.

Minus

Det finns en hel del man kan störa sig på. Att det inte är nobelprisnivå språkligt struntar jag högaktningsfullt i. Vill man ha ett fint språk läser man helt enkelt inte Dan Brown.  Det jag störde mig på var att  1. Allt är komprimerat lite för mycket för att det ska kännas helt trovärdigt.  2. Mängden av historiska fakta som i den här boken känns lite väl inklämt. Hur hinner Langdon filosofera över Dantes prosa när det är BRÅTTOM! Man hade kunnat kapa rejält här och ändå fått med det viktigaste.

Varför ska man läsa Inferno?

OBS! SPOILER!

Trots lite för mycket historiska fakta så gjorde boken mig ännu mer nyfiken på, framförallt, Istanbul och jag googlade flitigt på Dantes dödsmask, Sofiakyrkan och istanbuls vattencistern. Andra kanske fastnade för Venedig där en stor del av boken utspelar sig. Spännande underhållning som leder till nyfikenhet på andra kulturer, historia och nya platser kan aldrig vara fel.

Inferno av Dan Brown

Publicerat av

Inferno är den fjärde delen i serien om symbolikexperten Robert Langdon. Den här gången befinner han sig i Italien där han försöker undvika en global kris genom att lösa ett mysterium relaterat till Dantes Inferno. Det hela försvåras av hans temporära minnesförlust vilket gör att han inte vet vilka som står på hans sida. Han tvingas lita på läkaren Sienna Brooks som räddar hans liv i inledningen. Andra aktörer inkluderar en lysande vetenskapsman som hotar världen, Världshälsoorganisationen och en mystisk global grupp kallad The Consortium. Tillbakablickar ger oss en del information, men inte tillräckligt för att lista ut hur det kommer att sluta.

Hemliga gångar

Det är ganska skrattretande hur Langdon ständigt lyckats fly mirakulöst, oftast tack vare hemliga gångar. (En intervju med Dan Brown avslöjade nyligen att hans eget hus har hemliga dörrar och gångar överallt och att hans kontor är gömt bakom en målning.

Fakta

I bokens inledning får vi veta att alla konstnärliga, litterära, vetenskapliga och historiska referenser i boken är sanna. Jag undrar om det verkligen är sant, men i slutänden kvittar det faktiskt. Boken belyser ett aktuellt globalt problem och slutet är väldigt överraskande (och kontroversiellt), och det visar att det inte finns några självklara lösningar till vissa problem. Jag skulle inte bli förvånad om några få läsare till och med håller med skurken i boken.

Typisk Dan Brown roman

Kapitlen är väldigt korta (boken har över 100 kapitel), vilket höjer tempot och som läsare tvekar man inte att vända blad. Browns sätt att skriva har kritiserats och om inget annat så önskar jag att han skulle sluta använda kursiv stil. Men även fast boken hade en del irriterande attribut så fortsatte jag att läsa och jag slår vad om att vi kommer få se en hel del människor läsa den på semestern.

Istanbul-toppen

Publicerat av

Dottern och undertecknad tog en sväng inom Istanbul. Huvudsakligen för att det skulle vara varmt där. Officiell anledning för att bättra på 23-åringens allmänbildning vad gäller viktiga byggnader och historia.  

Nåväl – det gick ju ganska snabbt. Hennes intresse var snabbt stillat och undertecknad kunde få botanisera i den turkiska huvudstadens boklådor! ( Den egentliga, inofficiella, anledningen till resan.)

Det var oroväckande få Svenska författare vi hittade. Närmare bestämt ingen alls. Iallafall inte om man räknar bort en svensk utgåva av Åsa Larssons Solstorm,  som vi hittade i hotellets fyndhylla. Den och en tysk poesibok gömde sig bland diverse turkiska verk. (om det nu var turkiska – det kan ha varit lite vadsomhelst, faktiskt. Vår turkiska är lite rostig…) 

Vad hittade vi då i kriminalväg? Tja. Åter igen skrämmande lite.  Två Agatha Christie

( tveksamt vilka titlar…) 

 

 

 

 

och så vår vän Dan Brown. Ett ex av, hm,  en titel.

Go´vänner – vad ska vi göra ÅT en sådan brist på god litteratur? 

/Mi

Den siste tempelriddaren av Raymond Khoury

Publicerat av

Ett gäng ryttare utklädda till tempelriddare utför en räd mot Metropolitanmuseet i New York och kommer på så sätt över en del ovärderliga föremål tillhörande Vatikanen. Arkeologen Tess Chaykin befinner sig på museet för att beundra premiären av utställningen då kaoset utbryter. På nära håll ser hon hur en man nappar åt sig ett till synes obetydligt föremål från en monter – en medeltida chiffermaskin, en s.k. rotoromkodare. FBI agenten Sean Reilly kallas in för att utreda det minst sagt ovanliga fallet och snubblar snart in i en härva av lögner, svek och historia.

Parallellt med detta berättar Khoury om tempelriddarnas uppgång och fall under 200 år mellan 1100-talet och 1300-talet. Det är tempelriddarnas sedan länge försvunna skatter som visar sig vara pudelns kärna. Alla letar nu efter denna historiska skatt – Tess, en av rånarna från museet och därmed även FBI. De enda som inte tycks angelägna om att finna skatten är Kyrkan, och Vatikanen gör också allt för att förhindra att sanningen ska komma fram…

Ni känner igen grejen från Dan Browns böcker. Skillnaden är att medan Brown skickligt väver ihop fiktion med historia är Khourys fiktiva berättelse ett pinsamt försök till någonting storslaget (i vissa passager vill jag bara hålla en kudde för ansiktet för jag tycker det är så patetiskt) medan de historiska fakta ändå lyckas fängsla mig – det är i denna del Khoury lyckas med sitt berättande. Jag funderar dock över hur mycket av det som berättas om tempelriddarna som faktiskt överensstämmer med den vedertagna historien. I vilket fall så väcker berättelsen min nyfikenhet och ger upphov till en massa religiösa funderingar (Wikipedia var mig mycket behjälplig i dessa funderingar, men får mig också att undra vad jag egentligen lärde mig i religionsundervisningen i skolan).

Kriminalromanens historia – del 7

Publicerat av

Under sommaren kommer jag i 10 delar (onsdagar) gå igenom kriminalromanens (Europeisk och Amerikansk) historia i grova drag från 1600-talet fram till idag. Jag kommer också att ge förslag på böcker, filmer och annat som representerar de olika tidsepokerna och kan vara intressanta att läsa/se/spela.

Del 7 – Thrillern

Thrillern har funnits med ända från 1800-talet och en av de mest kända äldre thriller är Greven av Monte Cristo av Alexander Dumas den äldre som skrevs i mitten av 1800-talet. Huvudpersonen Edmont Dantes blir grundlurad  av sin bästa vän och förlorar både fästmö och frihet. Efter flera år i fängelse lyckas han rymma och planerar sin hämnd. Det är också en äventyrsroman vilket är typiskt. Många thriller är nämligen uppblandade med andra genrer. Vanligast är mixen mellan thriller och polisroman.
Under den första halvan av 1900-talet fick thrillern stå tillbaka till förmån för detektivromanerna även om den hårdkokta deckaren är en form av thriller.

Kriterier
Det finns flera olika typer av thrillers (Se nedan) men det som kännetecknar alla thrillers är detta:

1. Spänning – Utan spänning ingen thriller

2. Huvudpersonen hamnar alltid i någon typ av fara till skillnad från detektiven i en pusseldeckare som nästan aldrig hamnar i fara. Det är inte ovanligt med våld och hjälten kan mycket väl skadas fysiskt.

3. Händelserna sker löpandetill skillnad från pusseldeckaren som är uppdelad i A och B, där A är det som ledde fram till brottet och B   uppklarandet av brottet. En detektiv i en pusseldeckare är t.ex. nästan aldrig delaktig i A. Så är inte fallet i thrillern, huvudpersonen är med från början till slutet.

4. Cliffhangers – I de allra flesta thrillers så bygger författaren upp spänningen så att det är som mest spännande i slutet på varje kapitel (avsnitt om det är en TV-serie)

5. I många, men inte alla, thrillers sker någon form av jakt eller katt och råtta lek Det kan vara kända eller okända personer som förföljer hjälten men också vara tvärtom.
6. Vanligt är att hjälten utsätts för hot eller blir jagad utan utan att veta var hotet kommer från eller varför han/hon hotas.
Olika stilar
Det finns en rad sub-genrer till thrillern de vanligaste är dessa:
Konspirationsthrillern: En, oftast vanlig, person hamnar i någon form av härva där en grupp av mäktiga personer försöker dölja något. John Grisham är en mästare på den här typen av romaner. I Firman (som gick på TV förra veckan) inser en ung nyutexaminerad advokat att den firma han blivit rekryterad av arbetar för maffian. Frågan är om han ska fly, samarbeta med CIA som vill sätta dit firman eller foga sig och därmed garantera sin familjs säkerhet.
Kriminalthrillern Är oftast en blandning av polisroman och thriller. En polis eller liknande ska sätta dit en mördare. Thomas Harris har skrivit böckerna om Hannibal (När lammen tystnarmm). Harris hjältar är FBI-agenter men böckerna handlar lika mycket om gärningsmannen som är psykopater.

Den psykologiska thrillern: fokuserar mer på känslor och spänning än fysiskt våld. Patricia Highsmith är en författare som skriver sådana. Hennes böcker om psykopaten Mr Ripley är väl värd att läsas Stephen Kings lida är också en sådan roman.  Hit hör även flesta av Hitchcocks filmer. Rebecca är bara ett exempel.

Den religiösa thrillern: Här är utgångspunkten ett religiöst objekt som har stor betydelse för religionen. Hjälten letar efter det. Oftast hamnar han/hon mitt i smeten och måste hitta det före andra personer som också är ute efter objektet. Typexemplet är Dan Browns Vinci koden.

Agentthrillern:
Många spion/agentromaner (Inte alla)  är också en thriller. Jim Buchans de 39 trappstegen är en sådan film där en ”vanlig” man snubblar över några tyska nazistagenter.  Ett mer modernt exempel är Robert Ludlums – från 1980 och 1990-talet som handlar om en agent som tappar minnet och måste ta reda på vem han är, vad han är och var han kommer ifrån. Det visar sig att han är en CIA-agent men CIA är långt ifrån glada att han lever.
Den politiska thrillern: Handlar givetvis om politik och det kan vara allt från vem som mördade Olof Palme  till en politisk skandal i Washington där man desperat försöker dölja att en senator haft sex med en minderårig. I Sverige har vi t.ex. Leif GW Perssons böcker från 1970 och 1980 talet, Grisfesten, profitörerna och mannen från Mallorca som handlar om en bordellhärva inte helt olik den politiska skandalen (den så kallade Geijeraffären) som ägde rum på 70-talet.
Idag
Idag har thrillern högt anseende bland kriminalgenrerna och är mycket populär. Mycket tack vare TV och film. Genren passar nämligen väldigt bra för film eftersom man kan få till visuellt snygga jakt, och actionscener. Explosioner som ibland förekommer i thrillern gör sig exempelvis bättre på film än i en bok. Många thrillers blir också filmatiserade.
Det är omöjligt att välja ut några enstaka thrillerromaner, samma sak när det gäller filmer, men ovan nämnda författare tycker jag att bör man prova på om man inte redan har gjort det.