Etikettarkiv: david peace

1974 av David Pearce (första delen i Yorkshire kvartetten)

Publicerat av

När jag först fick hem 1974 så var det något som verkade bekant. Jag tänkte genast på en film jag hade sett året innan med bland annat Sean Bean och Andrew Garfield (ni vet, nya Spiderman). Men jag tänkte inte mer på det utan gav mig istället ikast med boken. Den kändes mer och mer bekant för varje sida men jag kunde inte koppla ihop de få scener jag kom ihåg från filmen med boken som jag läste. Ändå verkade det vara samma story. Men den hette väl inte 1974? Eller gjorde den det? Givetvis så började jag söka på IMDB.com och snart hittade jag filmen jag kom att tänka på: Red Riding: 1974. Och visst var det samma!

Handlingen

Eddie Dunford är en reporter på Yorkshire Post och får uppdraget att rapportera om mordet på en 10-årig flicka. När han börjar gräva i storyn så inser han att det finns ett sammanband mellan mordet på den här flickan och två andra småflickor som har försvunnit något år tidigare. Han gräver djupare trots pressen och hoten från den djupt korrumperade Yorkshire polisen. Det han finner är ett våldsamt, sadistiskt nät som spinner över polisen och in kommunfullmäktige. Eddie finner verkligen mer än vad han någonsin trodde och blir mer och mer intrasslad i härvan.

Mina egna tankar

Ibland så får jag hem böcker som verkligen är en överraskning. Nu så var jag ju på sätt och vis bekant med storyn innan eftersom jag hade sett filmatiseringen men tack och lov så hade jag faktiskt, trots att det var en bra film, glömt bort det mesta av handlinge. Men den här bra men samtidigt så tror jag inte stilen kanske tilltalar alla. Berättarstilen är lite ryckig, med tankar, låttexter och dialog blandat. Samtidigt så gillar jag det- det känns uppfriskande på något sätt.

Mordet som själva handlingen utspelar sig runt är väldigt obehagligt, så som det alltid är när det handlar om barn men det finns en väldigt brutal råhet i boken som till och med jag reagerar på. Det är inte ett frosseri i blod och gore kanske utan det är snarare en realism som gör att våldet blir mer påtagligt, mer skrämmande.

Tokyo år noll

Publicerat av

 

 

Hårdkokt experimentell efterkrigsskildring

David Peace är en engelsk kriminalförfattare bosatt i Japan. Han har tidigare skrivit the Red riding-trilogin (tyvärr ej översatt till svenska) som också har filmatiserats. Jag visste att det skulle bli hårdkokt men jag var inte riktigt beredd på det här. Boken skildrar en poliskommissarie i Tokyo 1946 som får ett svårt mordfall på halsen. Mordfallet ska tydligen ska vara baserad på en verklig mordgåta.

Störande element eller stilistiskt genialiskt?

Den här boken har hyllats av många på grund av den stilistiska stilen. Själv måste jag erkänna att jag har väldigt svårt för stilen som är oerhört krävande. Låt mig ge er ett exempel ur boken.

”Två mycket unga män från stationen i Atago väntar på oss i illasittande och skitiga uniformer. De bugar sig och gör honnör, de hälsar på oss och ursäktar sig, men jag hör inte ett ord av vad de säger –

Ton-ton. Ton-ton, Ton-ton, Ton-ton. Ton-ton…(ska översättas till dunk dunk på svenska)
Konstaplarna lleder oss av vägen bort från hamrandet och in på tempelområdet –

Jättelika svedda träd, med rötterna mot himlen….
Det återstår inte mycket av Zojojitemplet sedan det brann efter majbombningarna i fjol – ´
Förkolnade grenar och fällda löv…”

Dunkandet, som är oerhört enerverande som läsare, finns där hela tiden. Medan vi följer hans handlingar får vi också hans lösryckta tankar serverade.Huvudpersonen bär på en hemlighet som sakta sakta avslöjas för oss via hans tankar. Det är krävande och jobbigt eftersom handlingsflödet hela tiden avbryts. Samtidgt ger boken andra dimensioner än i vanliga kriminalromaner eftersom huvudpersonens inre frustration och huvudvärk  och paranoia överförs förmedlas på ett unikt sätt.

Hårdkokt realism

Den här boken är så långt från Agatha Christie-deckare man kan komma. Jag är chockad över hur tillvaron såg ut för den japanska befolkningen efter andra världskriget. Red riding-trilogin är visserligen hårdkokt men det här är en dimension värre. Det är skitigt, fattigt, smutsigt, korrupt och alldeles, alldeles….hemskt….

Hata eller älska

Det är antingen eller, antingen gillar man det här eller så gör man det inte. Jag gillar det inte men å andra sidan så är den hårdkokta genren inte min favoritgenre. Jag har svårt att förlika mig med den förfärliga kvinnosynen, eller snarare kvinnans icke-roll i handlingen. Det här är en mans värld. Trots det måste jag nog ändå läsa klart den bara för att få veta hur det går. Stort plus för kartan över Tokyo och ordlistan på slutet.

10 böcker att längta till i vår

Publicerat av

Mars

Robert Goddard – Hämnden har ett pris

Är stor i Storbrittanien men mindre känd i Sverige. Det är synd för hans thrillerromaner håller mycket hög kvalité och har ett fantastiskt språk! Det blir som vanligt en resa i tiden och i psyket.

Helene Tursten – I skydd av skuggorna

Jag har följt Irene Huss i vått och torrt och det kommer jag att fortsätta med. I den här verkar det som om hennes familj kommer att hamna i fara! Spännande…

.

April

Ingrid Hedströms – Rekviem i Vilette

Författaren och journalisten Ingrid Hedström fortsätter serien om undersökningsdomaren Martine Poirot (åh vad jag vill vara som hon…). Utspelar sig i Belgien och har en stark europeisk flärd över sig. Böckerna utspelar sig på 1990-talet.

Åsa Larsson – Till offer åt Molok

5:e boken med advokaten Rebecka Martinsson. Åsa Larsson är själv jurist och är dessutom jäkligt bra på att skriva bra kriminalromaner.

John Verdon – Tänk på ett tal

Det här är en okänd författare för mig men den låter spännande. Gastkramande thriller i internationell miljö med seriemördare och gåtor… I like! Bara inte förväntningarna har blåsts upp allt för mycket… men jag tror på den här.

Kristina Ohlson – Paradisoffer

En av Sveriges mest intressanta kriminalförfattare idag. Det här är en tuff brud som arbetar med terrorfrågor i Wien. Lämpligt då att den här boken  handlar om just terrorhot. En av flera kriminalförfattare som lägger handlingen (eller iaf delvis) utanför Sverige. Globalt samhälle ni vet =) Det här är fjärde boken med Fredrika Bergman.

Jussi Adler-Olsen – Journal 64

Den här boken längtar jag till allra mest! Bästa författaren och bästa böckerna år 2011! Skynda er och läs Kvinnan i rummet,  Fasanjägarna och Flaskpost från P bums så ni har läst dem tills den här boken kommer! Danskt när det är som bäst med en helt underbar huvudkaraktär!

David Peace – Tokyo år noll

Det här verkar oerhört lovande! David Peace är författaren bakom Red-riding trilogin och kommer nu med en kriminalroman som utspelare sig i Tokyo efter andra världskriget där en poliskommissarie jagar en seriemördare (ska tydligen vara baserad på en sann historia).  

.

Maj

Deon Meyer – Den andra safarin

Med tanke på den kvalité Meyer har uppvisat tidigare så är det här en av de böcker jag är mest sugen på! 13 timmar var helt klart på Topp 3-listan förra året. I hans böcker får du en inblick i det sydafrikanska samhället och i det mänskliga inre.

Varg Gyllander – Ingen jord är den andra lik

Som pressekreterare för Rikspolisen har den här mannen stenkoll på polisens verksamhet vilket märks i hans böcker!