Mons Kallentoft – Vårlik

I julhelgen hann jag med att läsa några av de böcker jag under en tid haft på bordet i läshörnan.

Bl a  den fjärde boken  i serien med kriminalinspektör Malin Fors i huvudrollen.  Jag talar om Vårlik av Mons Kallentoft.  Deckaren som har Linköping som skådeplats.  

Malin Fors hör av någon anledning både levandes och dödas röster. Detta vet kollegorna förstås inte något om. De tycker mest att hon är knepig, lynnig men kompetent och med en rackarns intuition.

 

I övrigt är Malin Fors en rätt stereotypt tecknad personlighet, en Know It All –dam med en nypa mänsklighet som strössel ovanpå.

 

Brottet som begås i ”Vårlik” är inte heller bara ett personligt brott, det tycks ligga något i det som angår det allmänna, som kanske till och med har rötter i ett slags uråldrig, mytologisk ondska. Den som man hittar i Dantes ”Inferno”, de grekiska myterna, ja själva mörkrets hjärta.

 

”Vårlik” är en roman om ren och skär ondska.  Lite väl övertydligt predikas gohet och ondska och trycks ner i halsen på mig som läsare. Ändå fortsätter jag läsa. Storyn är spännande och Malin och hennes kollegor kämpar för att vinna striden. Det goda mot det onda.

En bomb smäller i centrala Linköping. Bitar av små barn sprids över brottsplatsen och frågorna haglar. Vilka är barnen? Varför mördar någon barn? ÄR det barnen som är måltavlorna i denna tragiska historia eller är det Finansfolket och marknaden som ska sättas på plats?

 

Vem eller vilka är det som pratar direkt in i Malins huvud. Hur hänger det de berättar ihop med det hon ser framför sig? Det saknas helt klart pusselbitar som varken brottsplats, vittnen eller rösterna tycks vilja eller kunna ge polisen.

 

Det är ett synnerligen obehagligt scenario Kallentoft målar upp. Inget för den kräsmagade direkt.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag tror det är helt otänkbart att något liknande skulle kunna hända. Vi som bor i och runt t ex Malmö, har sett och hört alldeles för mycket för att tvivla. Ondskan i dess renaste form finns. Tyvärr.

 

Morden på Canal Street

Morden på Canal Street

Teatern kommer till Lomma! Tänk vilken höst – en hel massa godis för oss
deckarfantaster i lilla Lomma. Först Håkan Nesser på bibblan och nu deckarteater.

Imorgon lördag den 3 december spelas Morden på Canal Street på Pilängsteatern
i Lomma. Skynda och köp biljetter, det finns några kvar!

För 150 kr för vuxna och 50 kr för ungdom under 26 år får du en spännande
lördagkväll i mordens tecken.

Om Deckarhuset ska dit? SJÄLVKLART! Våra tankar och upplevelser kommer vi tillbaka med under nästa vecka.

Viskleken av Arne Dahl

I sin nya deckarsvit följer vi med Arne Dahl (pseudonym för Jan Arnald) in i den internationella och hemliga polisorganisationen OpCop, som inriktar in sig på den nya moderna tidens brottslighet.

 

OpCop är en hemlig grupp där flera poliser ur den nedlagda A-gruppen tillsammans med utländska kollegor formar basen i ett internationellt samarbete. Man ska arbeta med gränsöverskridande brottslighet i världen, att knyta ihop information och i smyg koppla ihop de drabbade ländernas polisväsenden för att nå resultat. OpCop är en operativ enhet, trots att någon sådan inte får finnas på EU-nivå. Detta faktum måste hållas hemligt. En av deltagarna i gruppen låter ändå slippa ur sig om sitt nya jobb vid en operativ EUgrupp för en tillfällig bekant.

Det innebär att de världsomspännande brottslingarna vet om att det finns en lika världsomspännande polis. Frågan är hur ryktet har spridits?

 

Och därav namnet på romanen, Viskleken.

 

Till skillnad från den visklek vi lekte när vi var barn, förvanskas inte budskapet i ursprungsversionen. Den är lika precis som den var när skvallerbyttan till polis inte kunde hålla tätt.

 

Handlingen? Tja, tänk dig att du väver ihop stora länder med svag ekonomi och små länder beroende av de stora. Ta massor med kinesiska miljoner i USA och Europa, och amerikanska megaskulder och rör i ett offer för Nine-Eleven och en snaskig pedofilhärva – Voilá

 

Offer hittar man. Betydligt fler än man skulle önskat.

En hoper redan döda, blivande offer kända till identiteten men med okänd vistelseort, och ännu fler offer, fortfarande okända.

 

Paul Hjelm tvingas konstatera att något direkt rapporterbart resultat har de då rakt inte kommit fram till. Däremot har de lärt sig rasande mycket om hur den moderna brottsligenheten är funtad.

 

OpCop polisen Corine konstaterar vid något tillfälle;

 

– Men var fan är brottslingarna ?

 

Dahl skriver fängslande och med rapp takt. Ändå är avsaknaden av de vidrigra beskrivningarna av själva brotten som begås rakt genomgående. Jag kan själv föreställa mig hur det såg ut, och det har Dahl förstått. Han låter mig klara av den delen själv, och det tackar jag för!

 

Men, gott folk, är inte Arne Dahls syn på världen är en smula makaber och rätt skrämmande ? Vart är vi på väg är den fråga som hänger kvar när boken är färdigläst.

 

Tusenskönor av Kristina Ohlsson

Utan några som helst förväntningar började läsa Tusenskönor av Kristina Ohlsson en författare som hittills varit mig helt okänd.

Jag träffar för första gången Fredrika Bergman, en höggravid och trött utredare, och hennes kollegor.

 

Vi får följa flera olika trådar som författarinnan skickligt vävt ihop;

 

Vi har prästparet i Stockholm som hittas döda i sin lägenhet, mord eller självmord?

 

I Bangkok har en ung svensk kvinnas identitet utraderats och hon blir successivt avskuren från världen. Vem drar i trådarna som får hennes värld att rämna?

 

I en lägenhet utanför Stockholm sitter en man som bara behöver göra en enda sak till, sen ska han få uppehållstillstånd och ett vackert hus dit han kan ta hem sin familj som är kvar i hemlandet.

 

Det är många knutar på tråden som utredarna har att nysta upp. Jag har uppriktigt sagt svårt att lägga ifrån mig boken även om jag samtidigt känner att det ”bara” är den annorlunda intrigen som håller mig fast.

 

Det storyn saknar i trovärdighet väg upp mer än väl av hennes underbara fantasi! Trovärdigheten är inte så viktig i min ”bok”, något som däremot flyt i språket och en fängslande handling är. Och det bjuder Kristina Ohlsson på.

 

Däremot skulle jag önska lite mer levande miljöer och inte så schablonmässiga karaktärer, något som jag är övertygad om att författarinnan kommer att leverera så småningom!

 

OCH det finns en till sak som ger pluspoäng hos mig! Bandet har en tygrygg! Jag är en ”sucker” för tygryggar… Helt irrelevant, men är man galen så är man.

 

Med intresse inväntar jag nästa roman!

 

 

Jag – ett orange monster med gröna fläckar…

Handlingen

Inför hundratals deltagare i den konferenslokal där Alex King ska hålla sitt föredrag, ställer mördaren in kikarsiktet och historien tar sin början.

 

Stenrika affärsmän skjuts till döds i Stockholm. Utpressning, kallblodiga avrättningar och en mördare som inte lämnar några spår efter sig. Kriminalarna Nina Mander och kommissarie Gabriel Hellmark har händerna fulla.

Mander tar motvilligt hjälp av föredragshållaren Alex King som var den ende som faktiskt såg det första offret mördas. King lyckas så småningom övertyga henne om att det går att profilera mördare efter samma modell som han använder för att hjälpa företagare att bygga ihop lyckade arbetslag i sina företag.

 

Tillsammans med kriminalkommissarie Hellmark och inspektör Mander försöker King lägga pussel av de få ledtrådar mördaren trots allt lämnat efter sig.

 

Det här är en debutroman helt i min smak!

Jag har genom åren gått igenom ett otal omorganisationer med tillhörande föredrag och teambuildingförsök. Mer eller mindre lyckade.

Jag är ett gulorange monster med gröna fläckar, jag. Det har tre av varandra oberoende konsulter meddelat mig 

 

Intrigen är väl kanske inte så trovärdig, men jösses, det är en deckare inte en faktabok. Jag kan helt och hållet bortse från sannolikheten att något liknande ska hända. Den bristen delar författaren med de flesta andra författare, enligt min mening.

Karaktärerna och miljöerna är möjligen aningen stereotypa och det är något jag gärna ser att författaren filar lite på inför nästa bok om Alex King.

 

Jag ser fram emot uppföljningen och tycker att som debutroman är BLÄNDVERK av Thomas Erikson utmärkt sensommarläsning! Slår äppelplockning med hästlängder 😉

Flimmer av Anne och Even Holt

Är en mycket tänkvärd historia i sjukhusmiljö. Inte den klassiska sjukhusmiljön som vi mött gång på gång, utan ett antal steg upp i hierarkin. Vi pratar om en nivå där pengar och makt vida överskrider vanliga simpla mänskliga värden.

 

Syskonen Anne och Even Holts gemensamma romanprojekt Flimmer kastar läsaren rätt in i inte bara en utan två olika världar, som för de flesta av oss är obegripliga. Avancerad medicinteknik och elektronik i säkerhetskritiska system.

 

Idén är kort sagt lysande. Det är en välskriven och väl underbyggd historia som blir otäckt nervkittlande, på det Holtska manér vi är bortskämda med. Fast ännu bättre.

 

 

Anne Holts persongalleri och karaktärer kryper som vanligt rakt in i hjärtat på läsaren och vi får lägga till flera nya fräscha personer i det Holtska galleriet.

 

Läkaren Sara Zuckerman, en både humoristik och vänlig, elak och egoistisk kvinna som inte tvekar att gå över lik om nödvändigt, är en av världens skickligaste kardiologer. Hon genomför avancerade hjärtoperationer med lyckade resultat dagligen. Ändå dör en av hennes patienter bara ett par dagar efter operationen. Och så dör ännu en patient. Historien har många långa trådar, men syskonen Holt håller hela tiden tungan i rätt mun. Alla trådar leder fram till – JA, det tycker jag du ska ta reda på själv. Den lilla twisten på slutet ska inte gå obemärkt förbi, förresten!

 

Vad vet du egentligen om det ittebitte lilla microchip som sitter i pacemakern och som här, i hjärtstartaren? Kan det verkligen infekteras av ett datavirus?

I den här soppan fattas inga ingredienser. Allt finns där.

 

Flimmer är fullkomligt osannolik. Trots det gror ett litet litet frö av tvivel

Tänk om…