I den tredje boken med kriminalkommissarie Kristina Vendel vid Huddingepolisens rotel 6, har Vendel själv blivit ett offer.
Handlingen utspelas i Stockholm och Huddinge och det inträffar relativt tätt inpå vartannat ett antal mord i området som verkar hänga ihop. Hänger seriemorden ihop med det brott hon själv utsatts för?
Kollegerna på Huddinge-polisen undrar vad den oroliga blicken i ögonen kommer av. Vendel håller sig på sin kant. Hon tänker inte anförtro någon att hon är en vandrande brottsplats. Hon ruvar på hämnd.
De mord som begås i undre världen kräver hennes koncentration och hennes egna bekymmer får stå tillbaka. Fler och fler mord begås och det visar sig snart att spåren som rotel 6 undan för undan hittar, leder misstankarna mot något så ovanligt som en kvinnlig seriemördare.
Kristina Vendels personliga problem förenklar knappast utredningsarbetet och kollegorna undrar hela tiden var det för henne karaktäristiska smittande skrattet tagit vägen. Ingen begriper vad som hänt.
Är Theodor Kallifatides deckarförfattare? Jag kan tänka mig att de flesta deckarfantaster inte har en aning om att så är fallet. Hans sätt att angripa kriminalförfattandet är helt annorlunda från de flesta andras. Jag skulle vilja säga att han tillhör min favoritgrupp, pusseldeckarförfattarna. Kallifatides fantastiska språk som vi vant oss vid som rikt, rakt, stiligt och fullt av känslor, skiljer sig markant från andra deckarförfattares. Han skriver helt enkelt otroligt väl.
Samtidigt som Kallifatides deckare är tämligen okända här i Sverige, så har han gjort succé utomlands, bland annat i Tyskland.
”I hennes blick” är min tredje Kallifatidesdeckare. Njutbart välskriven. Ska jag vara helt ärlig så visste jag inte att han skrev deckare när min far gav mig den första av dem i present för snart 10 år sedan! Nu vill jag alltid ha en Kallifatides i närheten, för språket ger mig hopp. Hopp om att svenska kriminalförfattare till slut ska inse att det enda sättet att höja statusen på genren är att skriva väl! Som Kallifatides och Nesser.