Levande och döda i Winsford

Ny Håkan Nesser-bok

Den som längtar efter en Håkan Nesser deckare i stil med Van Veeteren-böckerna kan genast sluta hoppas. Det här är en ”vanlig” roman med drag av kriminalroman i sig. Jag var beredd på det så för mig blev det ingen besvikelse. Men, det finns i alla fall ett litet mysterium som väcker nyfikenhet och en möjlig utveckling mot spänningshållet.

I korthet

En vacker kvinna som arbetat en stor del av sitt liv på SVT och varit gift med samma man i många år befinner sig plötsligt på flykt på en hed i sydvästra England. Som läsare får vi sakta men säkert veta varför hon befinner sig där samtidigt som man får pussla ihop delar av kvinnans liv. Kvinnan i sin tur försöker pussla ihop sin mans förflutna. Vem är han egentligen?

Stora livsfrågor

Boken handlar om frågor som många säkerligen drar sig för att ställa till sig själva. Vad blev det egentligen med mitt liv? Hur blev det så här? Och framförallt, går det att göra något åt det? Kan man ändra sitt liv när man är 50+? Självklart tänker ni, man kan alltid ändra riktning. Frågan är bara, hur gör man? får det några konsekvenser och hur tacklar man i så fall dem?

Vad är det med ödsliga hedar?

Naturskildringarna är vackert beskrivna. Jag kan riktigt föreställa mig dimman och ett par hästar långt borta i fjärran. Det kommer nog till sin fulla rätt om man väntar till november med att läsa boken. Den tid på året när man kan kura ihop sig i en fåtölj och inbilla sig något i höstmörkret därute… 

Irritation blandat med hoppfullhet

Ena stunden blir jag irriterad över huvudpersonens beteende både i nutid och i det förflutna. Andra stunden får man pusselbitar från det förflutna som gör att man förstår. För som i flera andra av Nessers böcker finns det ett budskap om att människans val och handlingar har sina förklaringar och orsaker. Det är trösterikt i ett samhälle där man allt för ofta ställer sig frågande till mänsklighetens beteende.  Kanske är det bättre att få ett häftigt men kort utbrott som går över fort, liksom vädra ut skiten, istället för att samla på sig ilska och irritation under en längre tid.

Författarträffar i Lomma

 

Tillfälle för oss skåningar!

För en gångs skull händer det något UTANFÖR Stockholm… (Surt, sa räven – eller hur 🙄 )

 

Lomma Kommun har en satsning med författarbesök under hösten, och inom vår genre är Håkan Nesser ett stort dragplåster, och nyfikenheten på författaren till Maffiakrig drar givetvis också.

Deckarhuset kommer att vara på plats, och självklart rapportera om detta, för oss skåningar, fantastiska tillfälle!

 

Kanske ses vi där om du kan och har lust! Maila mig om du också ska dit, så kan vi ha en Deckarhushörna !

 

 

”Håkan Nesser – Himmel över London”

Håkan Nesser är aktuell med sin nya bok ”Himmel över London”. Han besöker Lomma bibliotek och kanske avslöjar han även sin Lommaanknytning.

Onsdagen den 12 oktober kl 19.00, Lomma bibliotek

Biljetter à 50 kr säljs på Lomma bibliotek fr.o.m. 1 september

Arr: Kultur- och fritidsnämnden

 

 

”Joakim Palmkvist – Maffiakrig”

Joakim Palmkvist berättar om boken ”Maffiakrig” som han skrivit tillsammans med Tobias Barkman. Författarna är kriminalreportrar på Sydsvenskan.

Onsdagen den 26 oktober kl 19.00, Lomma bibliotek

Biljetter à 50 kr säljs på Lomma bibliotek fr.o.m. 1 september

Arr: Kultur- och fritidsnämnden och ABF Lomma 

Kriminalromanens historia – del 6

Under sommaren kommer jag i 10 delar (onsdagar) gå igenom kriminalromanens (Europeisk och Amerikansk) historia i grova drag från 1600-talet fram till idag. Jag kommer också att ge förslag på böcker, filmer och annat som representerar de olika tidsepokerna och kan vara intressanta att läsa/se/spela.

Del 6 – Polisromanen
Grovt sett så kan man säga att polisromanen som genre tar fart efter 2:a världskriget i USA . Den författare som som brukar nämnas när man talar om den första polisromanen är Lawrence Treat. Han skrev flera romaner som startade på bokstäver bl.a. D as in dead (1941) , O as in Omen (1943)men det är V as in victim från 1945 som nämns mest.

Dragnet
Något som hade en stor påverkan på polisromanens popularitet var Dragnet – ett amerikanskt radioprogram skapat av Jack Webber som sändes från 1949-1957. Från början var det ett amerikanskt radioprogram där man fick följa polisen Joe Friday och hans kollegor. Varje avsnitt behandlade ett nytt fall. Fallen baserades på verkliga polisfall i Los Angeles. Verkliga människor fick en inblick i hur polisen arbetade även om polisen var noga med att framställa polisen fördelaktigt.

Som ni kan se på bilden ovan så finns det drag från den hårdkokta deckaren. Jack Webber själv spelade Friday vars röst låg som en berättarröst över radioprogrammet. Friday noterade klockslag och plats och berättade vad polisen gjorde. Ibland utspelade sig ett avsnitt under flera månader och ibland i ”real tid” Man såg snabbt att programmet skulle kunna överföras till TV och 1951-1859 sändes Dragnet som TV-serie Även här spelade Jack Webb Friday. TV-serien återupptogs i slutet på 60-talet. Introt är en klassiker. Lyssna på det här! Det finns också en modern version av serien från 2000-talet som heter L.A Dragnet
Att se:L.A Dragnet

Ed McBain
Det fanns en rad författare som studerade polisens arbete och skrev romaner om det men den mest kända polisromansförfattaren är Ed Mc Bain (1926-2005) som egentligen heter Evan Hunter och från början hette Salvatore Albert Lombino. McBain skrev romaner under namnet Evan Hunter också men från 1956 – 2005 skrev han över 50 polisromaner om det 87:e polisdistriktet på den fiktiva ön Isola (som är misstänkt lik Manhattan) under namnet McBain. Han skrev även en mindre känd kriminalserie om advokaten Matthew Hope. I det 87:e distriktet finns en rad olika poliskaraktärer man får följa även om Steve Carrellaär en form av av huvudfigur. Det har gjorts ett antal filmatiseringar av serien bl.a. av den första romanen Cop Hater. Det finns en TV-serie från 60-talet och till och med en japansk version. På 90-talet gjordes NBC tre TV-filmer.
Att läsa:Alla bör läsa minst två EdMcBain romaner under sin livstid.

Dragnet och McBain har påverkat genren enormt och man kan se några enkla grundkriterier för polisromanen:
1. Fokus ligger inte på en enskild person utan polisen som ett kollektiv även om en polis oftast är mer framträdande. Därmed kan det också förekomma intriger poliserna emellan.
2. Man kämpar alltid för rättvisa.
3. Bevismaterial är A och O eftersom det inte bara gäller att ta reda på vem gärningsmannen/kvinnan är. Man måste också kunna fälla personen/personerna för brottet.

Efter 60-talet har genren bara blivit större och större och dominerar kriminalromanerna och framförallt kriminalserierna på TV. Det finns otaliga serier men några jag vill lyfta fram är Cagney och Lacey från 80-talet som handlar om två kvinnliga poliser vilket då var mycket ovanligt. Alla Law & Order serier är värda att ses (Det finns 5) NYPD blueCSI serierna har få säkert missat även om de fokuserar mer på tekniska detaljer. Den allra bästa polissserien hittils är enligt min åsikt Prime Suspectmed Helen Mirren som Superintendent Tennisson och jag tycker ni ska lägga skaparen av serien (Lynda La Plante) på minnet för hon har utöver Prime suspect även skapat serien Trial & retribution och Kommissarie Anna Travis som nyligen gick på TV här i Sverige. Annars är trenden att man gör TV-filmer av välkända och framgångsrika romanserier.

Sverige
På 1960-talet 1970-talet gjorde det svenska författarpar Sjöwall/Wahlöö genren stor med sina 10 romaner om kommissarie Beck och hans team Många säger att de var starkt influerade av McBain fast med en tydligt vänsterorienterad twist. Om det var så är osäkert men tydligt är att serien liknar McBains serie.

De flesta känner till Beck men frågan är om det idag beror på böckerna eller filmatiseringarna av dem som finns i en rad olika versioner. Den senaste serien är med Peter Haber som Kommissarie Beck och Mikael Persbrandt som hans hetsiga kollega Gunwald Larsson. På 90-talet gjordes flera Beck-filmer med Gösta Ekman som Beck. Den jag rekommenderar är dock Mannen på Taket från 1976 med Carl-Gustag Lindstedt som Beck, Sven Wollter som Kollberg och Thomas Hellberg som Gunwald Larsson. Den är fantastisk! Sjöwall/Wahlöö har påverkat författare som Henning Mankell och Håkan Nesser. Kända kvinnliga polisromansförfattare är Helen Tursten och Anna Jansson.
Att se: Mannen på Taket (1976)

Även i Sverige har polisromanen dominerat kriminalgenren. Idag finns det otaliga kriminalförfattare som skriver polisromaner.

och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla

Jag har faktiskt aldrig tidigare läst en bok av Håkan Nesser, även om jag sett en del filmatiseringar av hans verk. Jag gillar t.ex. Van Veeteren, som TV 4 sänt på söndagskvällarna den senaste tiden. Den här boken fick i alla fall följa med mig på min Asientripp.

Handlingen utspelar sig i 1960-talets Kumla. Egentligen är det väl en skildring av denna tid, men det finns även en liten mordgåta invävd. Mauritz är en ung grabb uppfylld av drömmar om framtiden och av kärlek till grannflickan Signhild. Då Signhilds pappa hittas mördad ber hon Mauritz om hjälp att hitta mördaren. Han ger sig in i jakten med stor lust. Det visar sig vara en trasslig historia som kräver lååååång tid innan den kan få sin upplösning.

Så, vad tyckte jag då? Det var en i högsta grad lättsmält bok, men så här bara några veckor efter att jag lagt boken ifrån mig inser jag att stora delar av handlingen undsluppit mitt minne… och det är sällan ett gott tecken.

Deckare?… nja kanske inte riktigt

Skuggorna och regnet – Håkan Nesser

En bok med för många detaljer (tex X3+Y3=Z3.) Början av boken är nästan som en mattelektion. Tycker därför att boken är trög i början och mycket bara är skrivet som utfyllnad på sidorna. Men en bit in i boken blir den ganska bra. Jag ville veta mer om relationerna mellan människorna. Viktor vem är han? Håkan Nesser skriver så att jag tror att det är människor han verkligen känner med deras olika egenskaper. Den här boken tog mig många dagar att läsa. Katorogin på boken är roman och kriminalhistoria. Men för mig är det bara en roman fast det finns flera mord. Den väckte inte nyfikenhet eller spänning om morden det var bara nått som hände.