Men är inte Jed Rubenfelds idé om att låta Freud vara psykologen i Analys av ett mord rent lysande? Jag önskar att jag tänkt på det först. Så kan det vara. Vad utredaren heter? Dr Younger… Ack, vad man kan komma undan med. Men det förpliktigar, anser jag.
Ibland händer det att en bok jag förväntar mig något alldeles extra av, istället visar sig vara avslagen och ganska tråkig. Så är tyvärr fallet med Analys av ett mord.
Historien utspelar sig i USA. En ung rikemansflicka mördats. En annan flicka överfalls och förlorar både minne och talförmåga. En rackarns soppa. Den gode Freud kommer in för att analysera flickan.
Till att börja med är jag besviken över att det inte är Freud utan Younger som är huvudpersonen. Jag hade velat att Freud lett undersökningarna och fungerat mer som en privatdetektiv. Att berättarperspektivet hela tiden växlar mellan första person och tredje person gör det onödigt rörigt. Tillsammans med en rätt snårigt uppbyggd historia blir det en medioker läsupplevelse. Tyvärr, trots att det lovade gott i början.
Synd att Rubenfeld sjabblade bort sitt geniala uppslagsfrö. Och nu är idén ”upptagen”…