Vi välkomnar Tom Adair till Deckarhuset!

Tom är en internationellt erkänd rättsmedicinsk forskare/kriminaltekniker från Colorado, USA med 15 års erfarenhet. Läs mer om Tom här.

Vilka är de viktigaste egenskaperna för att bli en bra kriminaltekniker?

Det är en viktig fråga som arbetsgivare och kriminaltekniker har brottats med i decennier, speciellt eftersom vårt yrke har blivit alltmer tekniskt avancerat. Förr i tiden var många brottsplatsutredare poliser som av en eller annan anledning blivit placerade i labbet. Många av dessa hade bra magkänsla och slutledningsförmåga men saknade vetenskaplig bakgrund. Idag måste de flesta kriminaltekniker ha en gedigen vetenskaplig bakgrund och vara tekniskt kunniga. Jag tror att de bästa kriminalteknikerna har båda egenskaperna, dvs. en blandning mellan bra slutledningsförmåga och teknisk kunnighet. Jag har skrivit en guide för blivande studenter som funderar på en karriär inom kriminalteknik som tar upp många viktiga frågor. Guiden (på engelska) hittar du här.

Vilka olika typer av utbildningar har de flesta som sysslar med kriminalteknik?

Det varierar från person till person och från myndighet till myndighet. Vissa myndigheter kräver en viss typ av examen medan andra mindre inte gör det. Idag har de flesta ”nya” kriminaltekniker en kandidat eller magister examen i biologi, kemi eller kriminologi. Själv har jag jobbat med CSI och jag har bara en examen i konstvetenskap.

Idag finns det många kriminologi-program på universitetsnivå men så har det inte alltid varit. Utbildningen på de flesta universitet är till största delen teoretisk med en del jobb i labbet. Just därför är en universitetsutbildningen endast en början. Mycket av en kriminalteknikers träning sker på brottsplatser och i labbet genom mentorskap och specialiserade kurser och seminarier. Om du har varit med i militären vet du ungefär vad jag menar. Det är möjligt att du kommer åka på kurser flera veckor per år (om budgeten tillåter) förutom träningen du får på jobbet. Förutom träning så finns det flera certifikat man kan ta. Vart och ett av dessa områden har specifika förutsättningar för att man ska få göra testet och kräver också en viss mängd av träning specifik för området var femte år för att man ska få behålla certifikatet. Dessutom måste man publicera artiklar eller undervisa.

Hur många kriminaltekniker brukar det vara vid en mordutredning (ett offer)? 

Det är samma sak här, det beror mer på myndighetens storlek är än typen av brott. I vissa fall kanske man bara har en kriminaltekniker som är tillgänglig för att rycka ut till en brottsplats (även om det handlar om mord). Andra tekniker kanske befinner sig på andra brottsplatser eller vittnar i domstolen, är sjuka, eller på semester för att nämna några exempel.

I ”mindre allvarliga” fall som inbrott, misshandel, stulna fordon, etc. är det vanligt att man bara skickar en kriminaltekniker. Vid stora fall som mord eller fall med flera brottsplatser (som vid ett bankrån, t.ex. platsen som där flyktbilen dumpades samt den misstänktes hus) kan det krävas flera kriminaltekniker. Ibland rycker en tekniker ut för att de har en specifik expertis, t.ex. analys av blodstänksmönster, sko analys, entomologi, etc. På riktigt stora brottsplatser som t.ex. skolskjutningar eller andra platser där massmord har begåtts hittar man ofta dussintals experter från olika myndigheter.

Vem samlar in teknisk bevisning på en brottsplats? 

Om kriminaltekniker rycker ut är de oftast de ansvariga för att samla in alla bevis, men det är inte alltid en kriminaltekniker rycker ut. Poliser samlar också in bevis, såvida det inte krävs speciell utrustning för att upptäcka och samla in det. Om en polis ”hittar” beviset innan en kriminaltekniker dyker upp (t.ex. när de undersöker en misstänkt eller dennes bil) då måste de se till att göra det korrekt. De scenerna på TV där polisen hittar ett gömt vapen och sedan lite nonchalant ger det till kriminalteknikern och på engelska säger ”book this” händer inte (eller borde inte hända). Om det trots allt händer måste polisen lämna in en kompletterande rapport med detaljer om var de hittade beviset, vilket skick det var i (t.ex. var vapnet laddat?) när de hittade det och vem de gav det till. De måste också fylla i mer detaljer i bevisrapporten.

Är det samma personal sedan behandlar bevisen i labbet?

Ibland, men inte alltid. I karriärguiden jag nämnde ovan beskriver jag olika typer av positioner. Vissa tekniker jobbar mest i labbet och de är specialister på t.ex. DNA, droger, eller fingeravtryck. Ibland rycker de ut till en brottsplats men inte så ofta. I vissa laboratorier finns det en grupp av tekniker som bara rycker ut till brottsplatser. De behandlar inte bevisen i labbet (förutom möjligtvis minde saker som att fotografera bevis eller behandla fingeravtryck) på specialistnivå. I andra laboratorier (som de jag har jobbat för) så är det samma personal som samlar in bevisen som sedan behandlar dem i labbet (förutsatt att det är inom deras område). Om du skriver deckare och dina karaktärer jobbar för en myndighet som finns i verkligheten så föreslår jag att du kontaktar dem för att få reda på hur det fungerar där.

Måste personalen som samlar in bevisning alltid ha hårnät?

Den här frågan beror på myndighetens procedurer. Kriminaltekniker bär vanligtvis personlig skyddsutrustning, t.ex. latex handskar för att skydda sig själva men också för att de inte ska lämna sitt DNA eller sina fingeravtryck på saker de samlar in. På vissa brottsplatser har de på sig en heltäckande skyddsdräkt, men det är ovanligt i USA. Europeiska myndigheter verkar ha på sig skyddsdräkter oftare. Däremot har jag aldrig sett någon använda hårnät på en brottsplats. Om hårbevis (strukturen; inte DNA) vore viktigt skulle labbet samla in hårprover från dem som jobbade på platsen för att kunna jämföra och utesluta. Idag undersöker man hårstrån lika mycket för DNA som för dess struktur. Kom ihåg, de som kommer till brottsplatsen först (t.ex. ambulanspersonal) använder inte någon form av skyddsutrustning och de kan lämna spår eller förstöra dem. Det är något vi får leva med.

Hur mycket kostar olika saker, t.ex. hur mycket kostar det att beställa en fingeravtrycksanalys?

Pris är sällan något myndigheterna i USA funderar över eftersom de gör allt jobb själva. Tester och analyser mäts i tid och inte i pris. Vi vet ungefär från tidigare år hur många tester vi kommer att göra och vi det finns alltid pengar på andra ställen i budgeten som kan användas om det vore nödvändigt. Vissa fingeravtrycksanalyser kräver en kemisk undersökning medan det i andra fall räcker att en expert jämför tryck från brottsplatsen med tryck från en misstänkt. När man använder kemikalier är det billigare att blanda dem själv.

Du spenderar kanske USD $100 på material för ett speciellt test, men eftersom du har blandat dem själv har du sedan material till dussintals eller hundratals tester till. Vissa myndigheter använder färdigmixade kit som ökar kostnaden per test men reducerar tiden det tar att förbereda kemikalierna. T.ex. om vi köpte gips I storförpackning så skulle det kanske bara kosta USD $2.50 per fotavtryck, men om vi istället köpte en engångsförpackning skulle det kanske kosta USD $10 per gipsavtryck. Alla myndigheter jag har jobbat för har köpt produkter i storförpackning, men kostnaden är normalt inte den drivande kraften.

Bevis som måste lämnas till ett privat labb kan kosta en del. Det måste kanske göras om det är ett ovanligt test eller om det kräver utrustning som myndigheten inte har själv. T.ex. att föra över gammal video till ett modernt format, analys av djur DNA, identifiering av en djurart, specialiserad kemikalisk analys, som bara en handfull labb kanske gör. Dessa tester kan kosta flera tusen dollar styck. Det är få test som inte kan göras hos FBI och andra statliga myndigheter (utan kostnad för den myndigheten som begär det) och det finns också en del universitetslabb som ibland genomför tester utan kostnad för allmänhetens bästa. Under mina femton år så beställde vi bara tester från privata labb i tre eller fyra fall. I ett av fallen bad vi ett känt universitetssjukhus att testa ett vävnadsprov för en genetisk anomali som ev. hade bidragit till offrets död och vi behövde inte betala för det provet.

Finns det ekonomiska överväganden att ta hänsyn till när man gör ett DNA prov (vad kostar detta egentligen?)

Ett vanligt DNA test är så vanligt att budgeten oftast täcker det. Jag kan inte tänka mig att ett test inte skulle genomföras på grund av pris såvida testet inte var obefogat. T.ex. jag har sett poliser begära DNA tester på blod som kommer från en gasbinda eller ett bandage från offret. Det är inte direkt något tvivel om var blodet kom ifrån så testet är inte nödvändigt (i det fallet skulle vi ta blod från offret för att testa). Men man skulle inte tveka om det gällde en blodfläck som man hittat på brottsplatsen såvida den inte var del av ett större mönster som redan hade testats. T.ex. när vi samlar in blodbevis från ett blodspår som sträcker sig flera hundra meter längs en trottoar så testar vi inte varenda droppe i spåret. Vi testar istället några i början, några i mitten, några i slutet, men inte alla.

Hur lång tid tar det att få ett svar?

Allvarligare brott har förtur. Man behandlar t.ex. bevisen från ett mord före bevisen från ett inbrott. I prioriterade fall kan man få svar inom 2-3 dagar. I andra fall kan det dröja några veckor eller månader beroende på arbetsbördan, tillgång på personal, utrustning (man kan bara testa ett visst antal prover i taget), antal prover (ett mord med 50 prover tar längre tid än ett inbrott med bara ett prov), och andra omständigheter som när domstolar beställer tester.

Går det i nödfall att skynda på processen på något vis?

Processen kan inte påskyndas, men vilken ordning man gör testerna i kan ändras (så ditt bevis testas först av alla). Domare kan också utfärda ett domstolsbeslut för vissa tester. Så det finns fall där DNA bevis från ett inbrott testas före DNA från en mordplats då domstolen har beslutat det.

Det finns också ett annat fenomen, det missbrukade ”brådskande”, som kan orsaka kaos i labbet. Åklagare och poliser lär sig snabbt att om de har en ”brådskande” begäran så får de sina svar snabbare. ”Brådskande” ska egentligen bara användas i verkliga nödsituationer (t.ex. om det handlar om en serie våldtäktsman) men processen missbrukas tyvärr och en del säger att alla fall är ”brådskande” oavsett omständigheterna bara för att de vill få sina resultat så snabbt som möjligt och de tar ingen hänsyn till andra som också väntar på svar.

I TV serien CSI verkar de lägga ned massor med resurser på vart enda fall. Går det ekonomiskt att göra så i verkligheten också?

Ja, om laboratoriet redan har utrustningen och förmågan. En intressant grej är att man ofta har mindre tid än pengar. Arbetsbelastningen för ett labb kan hindra dem från att lägga ned massa tid (dvs. resurser) på att utreda ett fall. Ni vet de avsnitten när de tillbringar dagar med att sätta upp lasrar och gör modeller? Det vore nästan omöjligt med tanke på alla andra fall som kommer in, plus att de även har domstolsbeslut de måste ta i första hand. Jag önskar att det inte vore så, men det är så på vissa ställen. Jag har haft tur och har jobbat på myndigheter som har haft en ganska hanterbar arbetsbörda. Om vi behövde tre dagar för att undersöka en brottsplats var det oftast inga problem. På ställen med hög brottslighet har det förmodligen inte den lyxen, även om de har utrustningen (laser) och experter tillgängliga.

Kan du ge exempel på saker filmer antyder är möjliga som i verkligheten är omöjliga när det handlar om att binda en gärningsman till ett brott?

Många av de saker ni ser på TV och i filmer är baserade på verklig kapacitet, men de dyker ofta upp i fel sammanhang eller beskrivs som ”vanliga” istället för att endast vara tekniskt möjliga. Hollywood är den absolut värsta boven och många missuppfattningar har presenterats som fakta.

Om folk bara såg serierna och filmerna som underhållning skulle det inte vara någon skada skedd, men folks tro på TV som undervisning har lett till vad vi kallar ”CSI effekten” när en jury börjar förvänta sig vissa resultat i riktiga fall som de har sett på TV eller i filmer. Här är några exempel. Det finns inga ”universella databaser” som innehåller allt från en persons körkort, anställningshistoria, säkerhetsfilmer, och all annan information som verkar finnas tillgängligt för CSI. Jag älskar hur utredare kan fråga efter vad som helst från telefoninspelningar, patientjournaler till bibliotekskonto och allt CSI behöver göra är att trycka på några få knappar. Även om all informationen fanns tillgänglig skulle du behöva en domstolsorder för det mesta och sen skriva programvaran för att kunna använda den på det sättet de gör.

En annan sak jag gillar är videoupplösningen. I verkligheten är bildkvaliteten på de flesta övervakningsvideor usel. Du kan inte zooma in en registreringsskylt två kvarter bort och läsa den som om du hade den mitt framför dig. Det finns vissa militära och statliga myndigheter som har tillgång till satellitbilder med hög upplösning men de är inte tillgängliga för lokala myndigheter.

Ansiktsigenkänning är en annan teknik som ofta används felaktigt. För att kunna leta efter ett ansikte måste det finnas med i databasen. De flesta människor har inte ens sina fingeravtryck hos polisen och absolut inte en bild av sitt ansikte. Du måste ha begått ett brott eller vara en anställd av för att vara med i databasen. Det är också komiskt att se när CSI söker efter en speciell person (t.ex. en vit man) men på skärmen ser du bilder av kvinnor och svarta eller asiatiska män flimra förbi. Vad är det för mening med en sökbar databas om du inte ens kan begränsa dina sökkriterier till ras eller kön?!

Hur påverkar TV serier som CSI synen på kriminaltekniker och ditt/deras arbete?

Jag nämnde ”CSI effekten” ovan. Den är verklig och kan vara problematisk. En jury ska ta beslut baserat på de presenterade bevisen men om de tycker att du har gjort ett dåligt jobb (genom att inte göra vissa tester) så kanske de friar en misstänkt. Vi gör inte tester bara för att göra dem. Det måste finnas en anledning och även att vi förväntar oss att resultatet ska ge oss värdefulla bevis. T.ex. när polisen arresterar en person och hittar droger eller vapen på personen, då testar vi inte för DNA eller fingeravtryck. Tänk efter. Hittar vi fingeravtryck bevisar det vad vi redan visste (att drogerna/vapnet var i personens ägo). Hittar vi inga fingeravtryck betyder det ingenting eftersom det kan finnas flera anledningar till det (de kan ha försvunnit i fickan). När det handlar om date-våldtäkt behöver man inte göra något DNA test eftersom han redan har erkänt samlag (men han påstår att båda var med på det). Bevis måste placeras i ett sammanhang för att ha ett riktigt värde. Bara för att man hittar bevis betyder inte det att de har ett juridiskt värde.

Tycker du att filmer och TV serier har gett brottslingar för mycket råd, dvs. hur man kommer undan gällande teknisk bevisning?

Nej, inte alls. Informationen har varit tillgänglig sedan mitten på 1800-talet om folk bara hade orkat leta upp den. På ett sätt påminner det om frimurarna, dvs. det beskrivs som ett hemligt sällskap men de flesta av ”hemligheterna” har varit publicerade i århundraden.

Ta fingeravtryck som ett exempel. Varenda gärningsman i världen vet att polisen kommer att leta efter fingeravtryck. Handskar kostar under 10 kronor (speciellt latex) och ändå använder så få gärningsmän dem. Dessutom, precis som jag beskriver i min blogg arbetar vi (CSI) med detta på heltid och vi är bra på det vi gör. Vi tänker mer på brott är de flesta brottslingar. Tiden är på vår sida och brottslingarna kan inte ta med allt i beräkningen.

Vad kan en brottsling (mördare) göra för att ”lura” utredarna, kan en mördare t.ex. hålla ett lik varmt och på så sätt få en utredning ur kurs?

Gärningsmän kan försöka att göra olika saker för att ändra bevis eller påverka brottsplatsen, men det är oftast väldigt lätt att upptäcka. Att hålla ett lik varmt kan påverka ett test för att fastställa hur lång tid som har gått sedan döden inträffade, men påverkar kanske inte ett annat. Dessutom kan det finnas andra bevis som binder den misstänkte till brottet och den exakta tidpunkten spelar kanske ingen roll. Jag vet inte vad du menar med att hålla ett lik varmt, men om du t.ex. höjer värmen i ett rum så ser ju polisen det. De flesta uppskattningar gällande hur lång tid som har gått sedan döden inträffade är inte på minuten exakta ändå så vi har alltid att göra med en rad möjliga tider.

Kan du berätta om ett fall som var extra komplicerat?

Jag kan inte berätta om några av mina aktuella fall, men det var ett självmord för ett par år sedan där en ung kvinna klättrade in i sin bils bagageutrymme och tände eld på sig själv. Vi trodde alla att det rörde sig om ett mord. Under utredningens gång konstaterade vi att det i själva verket var ett självmord, vilket var svårt att tro. Detaljerna är ganska komplicerade, men ni kan läsa mer om fallet här (på engelska).

Finns det något annat du skulle vilja berätta för Deckarhuset och våra besökare?

Jag tar alltid emot frågor på min blogg och jag hoppas att ni kommer på besök. Det har varit ett privilegium att få jobba inom det här området och jag älskar att jag kan fortsätta jobba med min passion genom att skriva deckare. En liten varning…som en ny författare är det möjligt att jag ställer frågor till er också!

Ett stort tack för att du svarade på våra frågor! 

Den här intervjun har översatts från engelska. Jag tar på mig allt ansvar för ev. översättningsfel.