Döden klär i Domino

 

Marie Bengts är en av få deckarförfattare idag som skriver pusseldeckare. Tack för det! Ibland behöver man en vanlig hederlig pusseldeckare bland alla bestialiska seriemord och trasiga människosjälar och det blir långtråkigt i längden att läsa om Agatha Christie, Maria Lang m.fl.

 

Marie debuterade med En sax i hjärtat som utspelar sig på landet. Den här utspelar sig i Stockholm och det passar faktiskt mig bättre. Jag har alltid föredragit storstad med tillhörande glitter och glamour före landet.

 

Hjältinnan är modeskaparen (eller kanske snarare, aspirerande modeskapare…) Hannah Lönn. Karriären går så där och hon får nöja sig med att sy dominoslängkappor som rekvisita för en modevisning av det anrika Svenska Kompaniet. På plats på visningen är Sveriges modeelit. Visningen var planerad att bli spektakulär men inte sluta med ett mord. På plats är även första kriminalissistent Johan Holm och fröken Laila från förra boken. Hannah kan givetvis inte låta bli att nysta i fallet.

 

Eftersom det är en pusseldeckare finns det som vanligt en rad möjliga misstänkta. Främst från två konkurrerande familjer i modeindustrin. Det som ger boken en lite mer modern prägel är den feminism som präglar böckerna. Givetvis omger sig Hannah av duktiga och kompetenta yrkeskvinnor i bekantskapskretsen även om de för tiden (50-tal) arbetar i motvind bl.a. som aspirerande kriminalreporter och stackars Johan Holm framstår faktiskt som en odugling i den här boken. Den vimsiga grannen, madame Irma ger ett charmigt tillskott till vänkretsen.

 

Döden klär i Domino är perfekt läsning i hängmattan en slö sommardag och ett välkommet tillskott till pusseldeckargenren.

 

Appropå bilden… Jag hade med boken till Stockholm i veckan och tänkte ta en bild på den framför Operan där mordet sker men vi kom aldrig till Operan. Inte heller hittade jag min blåa klänning med vita prickar i 50-tals stil som hade varit fin som bakgrund. Istället får ni stå ut med min egenodlade gurka på bilden som jag är väldigt stolt över =)

Svensk pusseldeckare i 50-talsmiljö

9789100168735Traditionella pusseldeckare blir allt ovanliga i hybrid-deckarens era men plötsligt så dyker det upp en! Författare är journalisten Marie Bengts som kommer från Småland men nu bor i Stockholm. En sax i hjärtat är hennes debutroman. Året är 1957 och vi befinner oss i en by någonstans i Småland.

 

Vad är egentligen en pusseldeckare? Är det här en pusseldeckare?

1. Tillräckligt med fakta och ledtrådar ska presenteras för läsaren så att läsaren har en möjlighet att lösa fallet själv. – Check!
Boken myllrar av misstänkta personer och alla har verkar ha ett motiv för mordet.

2. Falska ledtrådar ska planteras ut (så kallade Red Herrings). Check!
Blev lurad av en…

3. En pusseldeckare är uppdelad i två händelsesekvenser – A och B.
A behandlar skeendet till och med brottet. B behandlar det som sker efter att brottet har skett. Romanen startar alltid med en presentation av detektiven som sedan blir presenterad ett fall (B). Resten av händelsesekvens B går ut på att detektiven/läsaren ska lista ut vad som hände under händelsesekvens A. Det vill säga det som ledde fram till brottet. – Check!

5. Mordgåtan är i centrum vanligtvis på bekostnad av karaktärerna och motiv. – Delvis
I den här boken tycker jag nog att karaktärerna får lite mer utrymme än i traditionella pusseldeckare.

6.  Detektiven löser brottet med hjälp av logik och använder hjärnan före knytnävarna. – Check!

 

Hannah Lönn
Vår huvudrollsinnehavare är den färgstarka klädskaparen (om än kämpande sådan) Hannah Lönn från Stockholm som återvänder till landet för att hjälpa sin faster Lilly som skadat foten. Hannah gör storstilad entré i sin lilla bil och kör nästan ner en bybo på cykel. Hannah är smart, självständig, feminist, singel och drivande.  Till sin hjälp (fast ibland stjälper hon) har hon sin faster och så klart polisen och hans medhjälpare.

Efter att Hannah och fastern hittat mordoffret på köksgolvet i sitt hem med en sax i hjärtat tvingar Hannah sig in i utredningen när hon förstår att ingen i byn talar sanning och att alla är överens om att ”det minsann inte kan vara någon i byn som är mördare! Det måste vara någon utomstående” Detta trots att offret Asta lade sig i allt och alla i byn vare sig de ville eller och visste hemligheter om de flesta. Många av byborna till och med hatade henne….

 

Personer/misstänkta

  • Familjen i handelsboden Man (skrytpelle), fru (skvallertant nr 1) och dotter (Naiv tjej som blir Hannahs förtrogna)
  • Konditor-fröken som inte verkar ha alla hästar hemma
  • Alkoholiserad man, uppoffrande och hårt arbetande fru, mannens snyltgästande bror och en inneboende luffare i smedjan
  • Ida på backen – en gammal ”trollpacka” som fixar allt från salvor till hembränt
  • Aggresiv bonde + fru och son (sonen är snyggast i byn)
  • Bonde + fru och dotter (byns förförerska)
  • Rik kvinna med man borta (byns ”fina” dam som är sval som ”Grace Kelly”)

 

Författaren verkar ha stenkoll på genren och ger ett flertal vinkningar till Agatha Christie, Dorothy L. Sayers m.fl. Det är en skickligt ihopsatt pusseldeckare med många intressanta karaktärer. Personligen saknar jag lite glamour och måste erkänna att jag är lite förtjust i herrgårdsmiljöer eller andra lyxiga miljöer och känner mig mindre bekväm med bondgårdar och detaljerade beskrivningar av ko-lukt, stekt fläsk och svettiga karlar. Men det är oerhört svenskt och stor nostalgistämpel på det hela för den som älskar 50-talet. Det som jag blev mest förtjust i är att författaren har lagt ett lager av feminism över det hela (kan passera obemärkt för den som vill/inte förstår) som gör att man får lite perspektiv på saker och ting. Jag är i alla fall tacksam över att jag växte upp på 80-90-talet och inte 50-talet där kvinnor kämpade hårt för både det ena och andra. Rätten att välja bort barn, rätten att behålla ett barn, traditionella könsroller som gjorde att kvinnor slet ihjäl sig, självständighet, att välja om man vill gifta sig och med vem o.s.v. Tummen upp för mig! Jag läser gärna fler böcker om Hannah Lönn men då gärna i storstads-miljö!

Ingrids nya serie

Ingrid Hedström, författare.Bortfall_maltavla_0053

Villette-abstinens

Gillade ni som jag Villette-serien? om undersökningsdomaren Poirot som löste fall i fiktiva Villette? en deckarserie full av av finess, fantastiska miljöskildringar, välskriven intrig och ett nostalgiskt 90-tal. Tyvärr finns det bara 6 böcker i serien men Ingrid har inte slutat skriva. Hon startade en ny serie med två böcker so far.

 

Astrid Sammils

I den nya serien heter huvudkaraktären Astrid Sammil. En kompetent och viljestark diplomat som av en ”olycklig” omständighet hamnar i onåd på jobbet. När hon ärver sin morbrors hus på landet tar hon sin tillflykt dit men hamnar mitt i en gammal mordgåta. Precis som Villette-serien är böckerna en modern variant av pusseldeckare.

Mer ”lantligt” med en touch av Europa

Villette-serien tog oss ut i Europa med en global känsla. Den här serien är mer ”lantlig” men med en touch av världsvana och glamour genom Astrid. Den första boken Borftall var helt ok även om jag inte tycker den håller samma klass som Villette-böckerna. Bok nr 2 Måltavla som kom förra våren är helt klart snäppet bättre. Nu gillar jag verkligen karaktärerna och temat – näthat mot kvinnor – känns väldigt aktuellt. Böckerna är helt klart läsvärda (Måltavla blev nominerad till årets bästa deckare 2015 av Svenska deckarakademin). Jag har en känsla av att bok nr 3 blir ännu bättre men trots det kan jag ändå inte låta bli att önska att Ingrid återupptar Villette-serien.

Är pusseldeckaren på väg att dö ut?

Idag såg jag på Mord i Paradiset som är något så ovanligt som en klassisk pusseldeckare i modern miljö. Serien utspelar sig i Karibien med en förvirrad, men i slutändan, briljant kriminalkommissarie. Ett mord har skett i ett slutet sällskap. Alla känner alla och någon av dem har gjort det. Frågan är bara vem?

Vi behöver en ny moderniserad Agatha Christie!

Som så många andra älskar jag Agatha Christies deckare där ”hur” mordet har gått till är det spännande. Tyvärr känns det som om genren har stått stilla sen dess glansdagar innan 2:a världskriget. Mord i Paradiset är ett modernt undantag. I övrigt det känns som om det krävs en BBC produktion med vackra kostymer från 1920-talet och gärna en herrgård för att vi ska bli intresserade.

För lite action? För mycket action?

Vi har blivit så bortskämda med actionfyllda kriminalserier med brutala mord att pusseldeckaren känns som något banalt och enkelt, lite för glatt (som Mord i Paradiset) och icke trovärdigt. Det är i och för sig inget nytt. Den hårdkokta deckaren uppstod just för att folk tyckte att pusseldeckaren inte var speciellt verklighetsförankrad. Men har det inte gått för långt åt andra hållet? Det blir inte automatiskt bättre bara för att morden är mer brutala eller spektakulära.

Ge mig en pusseldeckare som är spännande och trovärdig…

… med en riktigt klurig mordgåta. Ska det vara så svårt? Det behöver inte utspela sig i en herrgård på den engelska landsbygden med en massa rika människor som glatt konverserar med varandra fastän någon nyss har blivit mördad.  Jag vill ha en äkta mordgåta, med lagom mycket våld, där jag själv kan sitta och fundera över ett låsta-rummet-mysterium. Dessutom vore det fint om karaktärerna inte är stereotyper utan ”verkliga” människor. Har ni några bra tips, säg gärna till!

1222 över havet av Anne Holt

Jag älskar Norges tradition med “påskekrim” och därför valde jag en norsk deckare den här helgen. Måste dock erkänna att det här är den första boken jag har läst av Anne Holt (jag skäms…)

Snöstorm

Finse högfjällshotell ligger isolerat mellan Oslo och Bergen. När ett tåg spårar ur i närheten måste alla passagerare ta sin tillflykt till hotellet eftersom det råder full snöstorm. En man mördas den första natten. Nästa natt hittas ytterligare en person död. Stormen fortsätter och evakueringen dröjer. Mördaren måste vara en av de drygt 200 passagerarna. Boken berättas ur Hanne Wilhelmsens synvinkel. Hon är en pensionerad och rullstolsburen polis som mot sin vilja blir indragen i fallet.

Pusseldeckare

Det är perfekt upplagt för en klassisk pusseldeckare. Vi har ett slutet rum med ett slutet sällskap av människor och Hanne får förlita sig till sina iakttagelser för att lösa fallet. Därför är jag förvånad över att jag inte tycker mer om boken (jag som älskar pusseldeckare). Jag kan dock inte sätta fingret på vad det är, men Mi är av en annan åsikt och har tidigare gett boken ”tummen upp”. Ni som läst den, vad tyckte ni?

Rekviem i Vilette – en modern pusseldeckare

Det här är Ingrid Hedströms 5:e bok om förundersökningsdomare Martine Poirot som är verksam i den fiktiva staden Villette, Belgien. I den här boken så är en stor del av boken förlagd till Bryssel.

Att Ingrid Hedström vurmar för pusseldeckare, och speciellt detektiven Hercule Poirot. är ingen nyhet. Alla böcker i serien har flera referenser till Poirot. Den här boken är starkt influerad av pusseldeckaren med en vink till ”Whodunnit-genren” 

Upplägg

Bokens första del utspelar sig i dåtid (1983) och berör ett mord. Nutid är 1995. Det finns en handfull misstänkta med olika personligheter, däribland en ung Martine Poirot som studerar juridik. De misstänkta bor alla i ett studenthem. Alla är något av stereotyper men har mycket mer djup än i gamla pusseldeckare. Polisen anar att fallet är kopplat till ”mammamördaren” som hänsynslöst mördar unga blonda kvinnor som har spädbarn. 

Del två börjar 1995 som en traditionell pusseldeckare med en introduktion av en detektiv. Julia Wastia, f.d. notarie för Martine Poirot har precis börjat praktisera på en detektivbyrå i Bryssel när hon får sitt första fall. Därefter är det högt tempo med mängder av fakta och ledtrådar som det var svårt att hålla reda på. Det är tre fall att hålla reda på. Det från 1980-talet, Julias fall och ett trippelmord som Martine undersöker.  Givetvis är de alla tre länkade till varandra…

Härlig härva med mord och mysterier

Jag fick hela tiden bläddra tillbaka för att hitta pusselbitar. Intrigen är inget som Ingrid Hedström kokat ihop på två sekunder det är mängder av pusselbitar som ska ska sättas ihop och bli en helhet. När mördaren presenterades så tänkte jag ”Aha det var väl det jag visste!” men sen insåg jag att jag faktiskt hade misstänkt alla mer eller mindre i olika stadier av boken. Alla ruvade på någon hemlighet och hade något motiv…. precis som det ska vara i en pusseldeckare!

Jag tyckte det var skönt att mordmysteriet för en gångs skull inte hamnade i skuggan av spänningen. Alltför många författare idag kan skriva spännande kriminalromaner men få kan faktiskt knåpa ihop ett komplicerat mordmysterium.

Snudd på full pott

Jag kan tycka att pusselbitarna passade lite väl perfekt på slutet och att en del tillfälligheter inte direkt kändes som tillfälligheter, men så är det väl inte helt realistiskt att tre olika fall är sammanlänkade på det här sättet. Det påverkar dock inte slutbetyget!

Ingrid Hedström kan både knåpa ihop en bra mordgåta och göra det spännande. Dessutom så lyckas hon få till  intressanta karaktärer, fint språk,  en detaljrik miljö i ett kontinentalt Europa som, i alla fall för mig, känns rätt exotiskt och nostalgiglimtar från 1980- och 1990-talet.

Gissa om jag gillar det  här! Rekommenderar starkt att ni läser den här och de första fyra böckerna i serien, om ni inte redan gjort det. Speciellt om ni gillar pusseldeckare.

.
Håll utkik för en ev. intervju med Ingrid Hedström!

Gamla synder

(Payment in Blood) Tredje avsnittet av Lynleyserien, Gamla synder, och även det här avsnittet är baserat på en bok med samma namn av Elizabeth George. Det här avsnittet är ett riktigt pusseldeckar-avsnitt: Några skådespelare/regissörer/producenter som förbereder en pjäs befinner sig i en stor herrgård i Skottland när plötsligt manusförfattaren hittas mördad i sin säng. Varför har hon mördats och vem av dem i huset har gjort det? Havers och Lynley reser dit, och finner till sin förvåning att Lynleys vän Helen Clyde är en av gästerna i huset. Av någon anledning verkar hon höjd över alla misstankar (polisen jobbar verkligen förutsättningslöst här.. ) men av de andra kan vem som helst vara mördaren…

Ett bra avsnitt där man formligen spottar ur sig idéer och teorier i tv-soffan (jag hade fel, kan jag tillägga – trots att jag någon gång för mycket länge sedan läst boken.. 🙂 ) och de har dessutom bytt skådespelare för Helen (Lesley Vickerage istället för Emma Fielding – bättre, men jag är fortfarande inte förtjust i Helen vare sig i böckerna eller serien.. 😉 ).