Eldnatt av Yrsa Sigurðardóttir

En ny bok i serien om den isländska advokaten Thóra Guðmundsdóttir är äntligen ute! Jag har givetvis sett fram emot en ny del att sätta tänderna i (!).

Handlingen

Ett vårdhem för funktionshindrade blir ett brinnande inferno och kräver livet av alla boende, utom Jakob- en pojke med Downs syndrom. Han blir åtalad och fälld för illdådet och skickad till en psykiatrisk anstalt. Men här tar historian en mycket märklig vändning. En av pojkens medfångar, en rent ut sagt avskyvärd pedofil, anlitar Thóra. Inte för att få sig själv friad utan Jakob. Något mörkt finns i vårdhemmets historia, något som kanske är den egentliga orsaken till branden.

Samtidigt så blir en radiopratare trakasserad och en ung kvinna är övertygad om att det spökar i huset där hon bor med sin make och lille son. Men hur hör detta samman? Thóra har ett ovanligt knivigt och mörkt utredning framför sig. Något som snuddar vid en nästan övernaturlig ondska.

Mina egna tankar

Som vanligt så börjar den här boken väldigt virrigt. Det är liksom spridda trådar som det är faktiskt helt omöjligt för läsaren att själv pussla ihop. Men vad jag har lärt mig är att tålamod är något man måste ha när man läser Yrsa Sigurðardóttirs böcker. Jag får liksom ha det i bakhuvudet hela tiden. De lösa trådarna kommer att knytas samman även om det ibland verkar otroligt långsökt. Fastän jag måste erkänna att jag tyckte det var lite för många trådar ute den här gången. Dessutom är risken när man lägger ut för många trådar att själva upplösningen blir lite ”blaha”. Man liksom förväntar sig en grand finale med fyrverkerier och så kommer den bara en sån där raket som säger ”pjooo” och försvinner.

Märkligast är ändå Jósteinn, pedofilen som anlitar Thóra. För att vara en sådan genomgående obehaglig figur (vi snackar lite Hannibal Lecter vibbar) så får han en väldigt liten plats. Jag får känslan att han kommer att dyka upp i framtida böcker (precis som Hannibal Lecter gjorde efter Röd Drake) men i den här boken kändes han lite överflödig, som han bara finns där för en sorts chockeffekt. Det är egentligen ingen kritik utan snarare en iakttagelse.

Men även om jag har vissa synpunkter på boken så gillar jag den. Den var underhållande och jag hade inga svårigheter i att fortsätta läsa den. Jag var faktiskt nyfiken på vad som skulle hända och för mig är det viktigt när jag läser: jag läser för att bli underhållen. Boken är spännande och som vanligt så flörtas det lite med det övernaturliga. Även om det inte är självklara spöken med så finns den där lite otäcka känslan där. Ovissheten om vad som egentligen försigår. Jag uppskattar den vinkeln eftersom det gör handlingen speciell och den skiljer den åt från den ”vanliga” deckaren, eller thrillern.

 

Sovereign av C.J. Sansom

Året är 1541 och kung Henry Tudor är på väg norrut för att ta itu med rebellerna i York. Med sig har han sin nya unga fru, Catherine Howard, hela hovet med alla betjänter samt en hel hög soldater. Matthew Shardlake och hans assistent Jack Barack har skickats till York för att ta hand om en del rättsliga dokument samt överse transporten av en konspiratör som ska föras tillbaka till the Tower i London. Shardlake har blivit ditskickad av Ärkebiskop Cranmer. Men väl i York så börjar oförväntade saker att hända. Oförklarliga mord inträffar och Shardlake verkar befinna sig i mitten av dem.

Handlingen

Som vanligt så hamnar Shardlake på något sätt i mitten av härva av våldsamma mord samtidigt som intriger som pågår kring hovet är centralt. Det var en tid då man var tvungen att vara mycket försiktig med vad man sa eftersom ett ont ord om kungen (eller någon i hans närmsta krets) kunde orsaka en tripp till the Tower där tortyr väntar.

Förutom morden så fördubblas Shardlakes problem då han lyckas komma över en mängd dokument som kan ifrågasätta den nuvarande kungens rätt till tronen. Shardlake förstår att han är i trubbel. Bara vetskapen om den är ett hot mot hans egen säkerhet. Men frågan är: vad ska han göra med dem?

Mina egna åsikter

Som vanligt så lyckas Sansom med att skriva en deckare som helt och håller slukar mig. Du glömmer tid och rum och förs tillbaks till 1500-talets England. Det är en skrämmande och illaluktande tid. Sansom har väldigt grafiska beskrivningar och han besparar läsaren inga detaljer. Det spelar ingen roll hur obehagliga de är. Jag skulle faktiskt vilja se mitt eget minspel när jag läste vissa magstarka delar.

Som vanligt så är det en otroligt spännande bok Sansom har skrivit och jag vill bara läsa resten i serien. På något sätt lyckas han skriva spännande deckare och blanda i historia. De är inte bara för dem som är intresserad av historia utan de funkar nog för de flesta deckarentusiaster.

 

Hämndens skugga av Val McDermid

Som jag har väntat på en ny bok i serien om Tony Hill! Speciellt eftersom jag blev så besviken på de två innan: Med gift i blodet och I mördarens nät. Jag upptäckte Val McDermids böcker genom första avsnittet av Wire in the blood (med Robson Greene) eftersom jag föll handlöst för den lite udda psykologen. Att det sen gick utför med serien efter att Hermoine Norris (som spelade Carol Jordan) hoppade av och de ”hittade på” en ny kvinnlig karaktär kan vi ju inte hålla böckerna skyldig för. Det är ett klassiskt exempel på hur böcker och tv-serier skiljer sig från varandra. Lite som serien om Inspector Lynley.

I Hämndens skugga så återkommer vi till Jacko Vance som var huvudperson i Under ingrodda ärr (Wire in the blood, som serien döptes efter) och han är en otroligt otrevlig figur.

Handlingen

Jacko Vance, före detta superstjärna, som nu sitter inne för flera mord på tonårstjejer planerar hämnd. Hämnd på dem som satte fast honom: Carol Jordan och Tony Hill. För tio år sedan lyckades de ta fast honom trots att han var en hyllad idrottshjälte och en av de mest populära programledarna i landet. Nu sitter han inlåst på en rättspsykiatrisk klinik där han smider sina planer. Nu är tiden inne. Han genomför en nästan omöjlig rymning och ger sig ut för att ta hämnd.

Mina egna tankar

Äntligen (?) har Val McDermid kommit tillbaks till det mörker som kännetecknar de första böckerna i serien. Det är ingen pusselthriller: vi vet ju redan vem ”the bad guy” är. Frågan är bara hur mycket han lyckas ställa till med innan de tar honom. För de lyckas väl ta honom? Eller? Handlingen är våldsam, blodig och även väldigt grafisk på sina ställen. Det är en grym bok, i betydelsen att den är skoningslös och blodtörstig.

Jag måste nämna en sak till och det är Tonys mamma som gjorde inträde i ett par böcker sedan. Hon är en intressant karaktär, främst eftersom det är tack vare hennes ”oortodoxa” uppfostran av Tony som gjort honom så insiktsfull om människors inre mörker men också för att hon verkligen är en kossa. En stilfull kossa visserligen och jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag gillar henne eller ej.

 Och slutligen, vill du läsa Saras recension av samma bok så kan du göra det här.

The Helper av David Jackson

Det är alltid roligt att få möjlighet att läsa en helt, för mig, okänd författare. Jag hade aldrig hört talas om David Jackson innan jag läste the Helper. Det är givetvis lite pinsamt att erkänna att man aldrig hört talas om en författare tidigare men det är alltid skoj att skaffa nya ”bekantskaper”.

Handlingen

The Helper utspelar sig i New York (modern tid) och inleds med ett våldsamt mord på en ung tjej i en bokhandel. Bokens hjälte, mordutredaren Callum Doyle, tilldelas fallet. Men han upptäcker snabbt att han har en märklig koppling till mordet. På offrets handled står ett telefonnummer nedkladdat. Ett telefonnummer som han har personligt anknytning till. Doyle ser det bara först som ett obehagligt sammanträffande men snart så börjar någon ringa honom. Någon som har information om mordet: och om framtida mord. Den mystiska ringaren ger honom en möjlighet: lyssna på de ledtrådarna han ger och lista ut vem nästa offer är. Ska Doyle verkligen ödsla tid på den här personen och kanske kunna förhindra ett framtida mord?

Mina egna tankar

The Helper är lite annorlunda och följer inte riktigt det klassiska mönstret. Någonstans i bakhuvudet så finns en gnagande känsla att det är något som inte riktigt stämmer. Att det finns något underliggande. Men vad? Det är inte en explosiv, actionpackad bok som är späckad av ”shoot-outs” och bilkrascher. Men jag gillar faktiskt det. Även om boken börjar med ett blodigt mord så är det inte en våldsam bok i den bemärkelsen. Istället så tänker du och försöker klura ut vad själva ”twisten” är. För det måste ju vara en twist där någonstans? Vem är egentligen den mystiska personen som ringer Doyle? Kommer Doyle att kunna förhindra några mord? Jag hoppas verkligen att den här kommer ut på svenska inom en snar framtid eftersom jag tror att många läsare här skulle uppskatta den, speciellt nu på sommaren. För vi vet ju att sommaren och deckare (oavsett om det är böcker eller tv-serier) går hand i hand.

 

Last Jew Standing av Michael Simon

Last Jew Standing är den senaste boken i serien om inspektör Dan Reles från Austinpolisen i Texas. Den här boken utspelar sig strax efter boken Little Faith. Det är nu mitten på 1990-talet och Dan bor med sin fru Rachel och sin lille son i ett nytt hus. Just när de tror att allt börjar bli lugnt omkring dem och de kan leva ett normalt liv så dyker Dans pappa upp. Han har inte haft kontakt med sin far på tjugo år och mötet är inte direkt efterlängtat. Och fadern kommer inte ensam: med sig har han en ung prostituerad kvinna.

Reles för med sig stora bekymmer eftersom kvinnan han har med sig ”ägs” av en maffia boss från New York. Zelig, bossen, vill ha tillbaks den här kvinnan till varje pris och om han så ska ödelägga hela Austin för att få henne tillbaks så gör han det utan att tveka. Jakten är igång.

Ett högt tempo

Som vanligt så är tempot mycket högt och det är aktionspäckat från sida till sida. Det var faktiskt jättesvårt för mig att lägga ifrån mig boken för jag ville bara veta vad som skulle hända härnäst. Men trots att farten ligger på 250 så är det en lättläst bok. Jag kan faktiskt inte begripa varför inte ett svenskt bokförlag har gett ut Michael Simons senaste två böcker för jag tror verkligen att de skulle göra succé.

Några sista tankar

Jag hoppas verkligen inte att detta är den sista boken om Dan Reles eftersom jag verkligen gillar både honom och Torbett, som var hans partner i de första två böckerna. Jag har nämnt det förut och jag kommer att nämna det igen men jag gillar verkligen karaktärer som är mer humana, som inte är perfekta, som begår misstag och gör en så irriterad att man bara vill kasta iväg boken. För det är precis så karaktärerna i de här böckerna är. Det gör att det är enklare att relatera till karaktärerna och det förhöjer själva läsupplevelsen och gör den på sätt och vis mer intensiv.

Nattens väktare av Benjamin Laustiola

Det är alltid roligt när man får hem böcker av författare som man aldrig hört talas om förut och som dessutom utspelar sig i ett land som man inte läst om förut. Alltså i en deckare. Nattens väktare är den första finska kriminalromanen jag har läst och den är skriven på svenska och inte översatt från finska vilket kan vara bra att ha i åtanke. Jag trodde först det stod fel på olika och att korrläsaren hade glömt glasögonen någonstans innan jag fattade att det var finlandssvenska uttryck.

Handlingen

Taxichauffören Barry möter polisen Maria så uppstår kärlek vid första ögonkastet. Samtidigt, i en helt annan del av världen, flyr Thomas N’Kono från det krigshärjade Rwanda. N’Kono har ett mycket obehagligt förflutet som en extremist i en militant rörelse och fler hundratals människors liv på sitt samvete. På något sätt ordnar ödet, genom en massa olika svängar att N’Konos kommer till Helsingfors och blir bekant med Barry.

Barry börjar spela poker på svartklubben N’Konos chef, sir Embabwa, men tyvärr är han inte den skickligaste av spelare och snart är han skyldig Huset en stor summa pengar. Samtidigt mördas en av de prostituerade kvinnorna som sir Embabwas ”äger” och Barrys, numera fru, Maria börjar utreda mordet.

Mina tankar

Handlingen är bra och spännande och det går snabbt att läsa ur den. Men den är lite ojämn. Vissa handlingar och scener blir lite dumma och klumpiga på ett sätt, men samtidigt så kan ju hävda att det blir lite mera realistiskt eftersom alla inte är perfekta. Den är absolut inte dålig men den är inte heller det bästa jag läst.

 

Mörkrets gärning av Val McDermid

De flesta känner nog Val McDermid som författarinnan till böckerna om psykiatrikern Tony Hill som även blivit en mycket framgångsrik tv serie; Wire in the blood eller Mord i sinnet, som den heter på svenska. Mörkrets gärning tillhör inte Tony Hill serien utan är en fristående bok om en annan psykiatriker (och också gärningsmannaprofilerare), Charlie Flint.

Handlingen

Dr Charlie Flint har hamnat i onåd inom läkarkåren och i allmänhetens ögon. Hennes expertutlåtande frigav en man som var misstänkt för mord och direkt efter frikännandet mördade han ett par kvinnor. Tillfälligt avstängd från sitt arbete, i väntan på utredning, så får hon en dag en mystiskt paket fyllt med en massa tidningsutklipp. Artiklarna handlar om en brudgum som mördades på sin bröllopsdag. Men vad har detta med Charlie att göra? Och vem skickade paketen?

Mina intryck

Som vanligt så levererar Val McDermid en bra deckare och jag gillar att huvudpersonen är gay. Det kan låta lite plumpt eller dumt men jag kan faktiskt inte komma på någon annan deckare där huvudpersonen är lesbisk. Jag tycker det är suveränt rent ut sagt och jag hoppas att fler homosexuella kan ta sig in i deckargenren. Vet ni fler deckare/thrillers med huvudkaraktärer som är gay så tipsa gärna i kommentarerna! Jag vet att det var lite av ett sidospår men jag kände att jag var tvungen att kommentera det. Jag gillar oftast allt som bryter mot det vanliga i böcker.

Boken är spännande men inte särskilt överraskande. Som så många andra deckare så är den uppdelad i själva huvudstoryn, e-mails som skickats mellan olika karaktärer, tidningsutklipp och delar ur en självbiografi som skrivs (en sorts berättelse i berättelsen). Det kan låta snurrigt men det fungerar faktiskt även om jag tycker att e-mailkonversationen kunde ha skippats.

Några sista ord

Det här blir en väldigt kort recension men det är för att jag faktiskt inte har så mycket att säga om Mörkrets gärning. Den är bra, visst, men den är inte fenomenal. Men jag längtar verkligen efter den senaste delen i serien om Tony Hill; The Retribution eller Hämndens skugga som är den svenska titeln.

Uppdaterat med bild!