Skriver J.K Rowling deckare?
Ja det gör hon, under pseudonymen Robert Galbraith. Karriär i ondska är hennes tredje deckare om privatdetektiven Cormoran Strike i London. Första biken heter Gökens rop och nummer två Silkesmasken.
Åt det makabra hållet
Det börjar makabert. Strikes assistent Robin får ett paket till kontoret med ett avhugget ben i. Cormoran är övertygad om att det är någon av tre personer från hans förflutna. Fyra kriminaliserade personer som alla har anledningar att ha hata honom och nu hotar honom via Robin. Tillsammans startar de en egen utredning för att ta reda på vem av dem som ligger bakom paketet och flera brutala mord på unga kvinnor. Samtidigt får vi följa mördaren (utan att få veta vem han är) och hans tankar när han t.ex förföljer Robin, mördar och försöker hålla upp en fasad utåt. På det personliga planet så ska Robin precis gifta sig och Cormoran dejtar en sval blondin. Ingen av dem verkar dock speciellt överlyckliga över sina situationer.
Blue Öyster Cult
är ett amerikanskt rockband från 1970-talet. I boken börjar varje kapitel med en textrad från någon av deras låtar. Strikes mamma var en ökänd groupie vars främsta idol var Eric Bloom i gruppen och hans pappa var en annan rockartist. Mördaren är starkt påverkad av texterna som har viss mysticism i sig. Själv är jag inget fan och tänkte nog att det skulle vara lite mer åt dödsmetall-hållet utifrån textcitaten. Sen lyssnade jag på en av de mest kände Don’t fear the Reaper och tycker nog det låter som vilket gubbrocksband som helst.
Segstartad men intressanta karaktärer
Det tog ett tag innan jag kom in i boken men på slutet läste jag mer ivrigt. Sen vet jag inte om temat riktigt passade mig och det är en aning för makabert för min smak. Det finns ett stycke när mördaren tar fram en kroppsdel ur kylen och börjar gnaga… Den stora behållningen är helt klart karaktärerna som är speciella men inte förståeliga och inga överhjältar.
