Elisabeth Olins debutroman Röda Linjen utspelar sig i Stockholm med omnejd. En ung kvinna, mördas och Vicky Borg hittar henne när hon promenerar längs vattnet med sin hund en tidig morgon. Det medelålders paret, författaren Vicky och hennes sambo, fotografen Edvin, dras in i något som till att börja med endast förefaller vara en tragisk historia, men som allteftersom historien vecklar ut sig blir mer något mer komplicerad. Händelserna kommer också närmare Vicky och Edvin än de i sin vildaste fantasi skulle kunna tänkas föreställa sig. Intrigen är inte speciellt komplicerad, den röda tråden är lätt att följa och innan halva boken är läst vet jag vem mördaren är. Det jag inte förstår är hur alla andra kan undgå att se det. Jag läser färdigt för att se vad som tillslut ska vara detaljen som avslöjar mördaren. Lite synd är det, att historien är så övertydlig, för Olin skriver trevligt med ett lättsamt språk. Karaktärerna är något stereotypa, men det har sin charm på något sätt. Att väva in huvudpersonens författande i storyn är en kul tvist. Boken får en 3:a på en skala 1-5.

Jag skulle vilja läsa en historia till av Olin, jag tror att hon kan ännu bättre!