Etikettarkiv: Simon Kernick

Bokrean

Publicerat av

Nyss hemkommen från bokrean. Jag köpte en bok som nog alla i hela Sverige har läst vi det här laget utom jag (Hypnotisören) och en Simon Kernick bok, vilket också var på tiden! Hypnotisören har ju minst sagt fått blandad kritik här på deckarhuset så vi får se vilka jag instämmer med.

Jag tycker nog rean var lite tunn på deckare, Bokia vann med hästlängder före Akademibokhandeln som hade jättefå deckare. Sen slog det mig att det saknas en bok som borde skrivas och det är en bok typ ”Vem är vem i deckarvärlden” Det finns faktiskt en hel del facklitteratur om deckare/kriminalromaner. Du kan hitta massor om pusseldeckaren, den hårdkokta deckaren och polisromanen men desto mindre om de nya genrer och stilar som blossat upp på senare år och få böcker om genren som är mer övergripande och skapad för allmänheten. Per Olaisen kom ut med en bok som funkar utmärkt för allmänheten för några år sen men den känns faktiskt redan rätt omodern, inte minst med alla kriminalserier på TV som påverkar och utvecklar genren litterärt.

I helgen hittade jag en lista , skriven av engelska tidningen Telegraph, med 50 kriminalromaner man bör ha läst innan man dör. Listan är visserligen från 2008 men ändå aktuell. Som väntat är många av dem äldre och antingen från USA eller Europa. Det beror naturligtvis på att deckaren uppkom och utvecklades i dessa delar av världen, jag gissar och hoppas att om några år så är den listan utökad med författare från fler kontinenter, det händer spännande grejer på deckarfronten runtom i världen! Nu gäller det bara att det översätts också. Jag är jättenyfiken på He Jiahong, en kinesisk deckarförfattare och proffesor i juridik som endast är översatt till franska än så länge. Det finns även flera japanska deckarförfattare som verkar spännande bl.a Shizuko Natsuki som finns översatt till engelska men som inte riktigt verkar ha hittat till Sverige än.

Har ni fyndat något på rean?

Bokmässan: Rapport

Publicerat av

Bokmässan

Det här är Robert Goddard, en för mig  tämligen okänd brittisk deckar/thrilleförfattare. Rätt snart förstod jag att han är rätt välkänd utomlands, vilket jag fick bekräftat när jag kollade upp honom på nätet nu i efterhand.  Han har tydligen vunnit en del internationella priser samt svenska deckarakademins pris för bäst översatta deckarroman för några år sen.

Jag fick Goddards senaste bok För glömda synders skull av bokförlaget Ekholm och Tegebjers. På något sett så har de lyckats ge ut boken på svenska före den har kommit ut i den anglosaxiska världen. Sånt är ju alltid kul!  Det kommer en recension så småningom, jag har stora förväntningar!  Det var förresten ren tur att jag lyckades få syn på den lilla montern i ögonvrån för annars hade jag missat både förlaget och Goddard. Jag såg senare att de hade en liten annons i mässprogrammet, som jag totalmissade, om att Goddard var i deras monter och signerade.

Det märkliga är att varken han, Simon Kernick (som kom försent till sin intervju med Doreen Månsson efter en slirig natt….), eller Simon Becket var närvarande vid deckartorget där det fullkomligt kryllade av deckarförfattare. Hur tänkte arrangörerna egentligen? Nog för att det är kul med våra egna svenska kriminalförfattare men nog borde de internationella bestsellerförfattare som har varit nominerade till och vunnit flera internationella priser och åker till lilla Sverige, åtminstone få delta deckartorgets program! De borde ju för guds skull ha varit höjdpunkterna! Det enda bra med att de inte fick så mycket uppmärksamhet var att jag kom åt att tala med dem, till skillnad från t.ex.  Camilla Läckberg och Jan Guillo som var konstant omringade av folk.

I övrigt så berättade någon för mig att Inger Frimansson hade vunnit spårhunden 2009 men jag har dock inte fått det bekräftat officiellt. Priset delas ut årligen till bästa barn/ungdomsdeckarförfattare.

Bokmässan

På väg ut från mässan trängde jag mig genom folkmassan och tog ett kort på Jan Guillo,
Närmre än så gick inte att komma..

Sammanfattningsvis kan man ändå säga att för den som vill träffa (eller åtminstone se…) deckarförfattare så är Bokmässan i Göteborg ett hett tips. Här finns de flesta av Sveriges deckarelit. Lättast hittar man dem vid deckartorget under deckarens dag som i år var lördagen. De internationella deckarförfattarna får man dock leta efter i deras tillhörande monter vilket jag tycker är dumt eftersom det inte är alls är säkert att man vet vilket förlag de tillhör.

.

Tidigare inlägg från Bokmässan:

Deckartorget…

Lyssnar på Kernick…

Bra dag att dö av Simon Kernick

Publicerat av

Nu har vi ”Mickey Spillane” här igen! Och jag måste säga att det håller andra gången också. Händelserna tar inte precis vid direkt efter första boken, Handel med döden, men det är samma huvudperson. Tänk att problemlösaren är massmördare. Lite stuns är det i bara detta faktum. Historien är rapp, ingen dötid, och inga tramsiga sidostories om kärlekshistorier och dagistrassel. Inget onödigt kaffedrickande som tar fokus från själva ploten. Det finns finurliga vändningar och ett överraskande slut i historien där Dennis Milne, fd polis numera massmördaren Mick Kane fortsätter skipa sin egen rättvisa.

En rättvisa som är rackarns blodig…

Simon Kernicks ”Handel med döden”

Publicerat av

Den här kriminalromanen är inte som andra. Kernick skriver en driven, rapp historia som tvingar mig att sträckläsa. Handel med döden handlar om en polis, Dennis Milne, som jobbar extra på ledig tid för att fylla på pensionskontot. Milne extraknäckar som … yrkesmördare. Snart dras han djupare in i den undre världen än han tänkt sig, och det som tidigare vanligen handlat om avpolletterande av knarklangare, sträcker sig in i pedofilvärlden. Barnhemsbarn försvinner. Hur hänger det ihop med de två tulltjänstemännen och en revisor som Milne nästan börjat ångra att han avrättat åt sin uppdragsgivare. Han, som aldrig ångade sig, aldrig tittade i backspegeln.

Den vackra barnhems föreståndarinnan, Carla, vem är hon egentligen? Och kan Milne lita till hundra procent på sina skumma uppdragsgivare?

Kernicks debutroman är alls inte dum. Lite Mike Hammer stuk. Historien är naknare skriven än vad som är vanligt idag, skulle jag vilja säga. Vi får endast minimala informationer om karaktärernas privatliv, informationen begränsas till sådant som för historien framåt och är av betydelse för fallen. Den lite svarta humor och den fasansfulla tanken på en massmördande polis gör att jag ändå anser helheten vara riktigt bra.

Sist i boken finns ett smakprovskapitel på nästa del i serien. Jag brukar aldrig läsa sådana, även om jag då och då hittar dem. Denna gång kunde jag inte hålla mig.

Recensionsexemplar erhållet från Bra Böckers Förlag.