Det där med deckare VS thriller är intressant. Vad är vad? Någonstans läste jag att definitionen på thriller är när det är fråga om protagonisten (huvudpersonen) ska lyckas besegra antagonisten (motståndaren) eller inte. Ett annat inslag är att antagonisten från början är starkare än huvudpersonen.
SOMMARFILMER
För det mesta är deckare min ”grej”, men på sistone har jag insett att thrillerns dramaturgi är riktigt intressant! Under sommarledigheten har jag sett en del filmer, både klassiker av Roman Polanski (Rosemary’s baby, Repulsion) och lite mindre kvalitativa men ack så underhållande moderna skräckisar som även kallas thrillers, t.ex. ”Orphan” (bild) och ”The uninvited” (båda från 2009). Oftast innehåller thrillerns handling färre personer än i pusseldeckaren, som lätt blir överbefolkad av mystiska butlers, illasinnade madamer och giriga släktingar. Därför blir det enklare att komma närmare berättelsens personer, vilket jag verkligen uppskattar.
PSYKOLOGISK THRILLER
Om ni vill se ett riktigt obehagligt psykologiskt mysterium/thriller måste ni se ”Black Swan” (Aronofsky) med Natalie Portman. Vilken film! Det handlar om en perfektionsfixerad balettdansös som får huvudrollen i Svansjön, samtidigt som hon måste hantera både konkurrerande ballerinor och sina egna hämningar. Vissa tycker tydligen att filmen är skräp, men ännu fler tycker som jag – ett mästerverk!
Thriller eller deckare, jag älskar verkligen mysterier!
Fridens liljor!